besannade farhågor.
Jag lever samma inrutade dagar som tiden förr flytt
ständigt på flykt när jag jagas av lögner jag byggt
Lyx och överflöd, kan inte ens tjäna mitt levebröd
för åldern gör mannen och jag är för liten och spröd
fallande asplöv, darrar tills döden precis som ödet
och polstjärnan i söder lyser precis som livsglöden
Odödlig är världen som kärleken till mitt efternamn
Så bär min stolthet i mitt blod men jag är ingen alls
bara statistik som människolik, jag ruttnar i betongen
om du är du och jag är vem, är jag han för sista gången
Bara ren ångest för alla drömmar är som sömmar av glas
går i kras för att sedan glömmas bort och aldrig bli av
Vänder inte blad, skiten rivs av, vad defineras som bra
Leva för dan eller för stunder och sekunder man har kvar
Spegeln är bortom ansvar men den visar ju bara mitt jag
Så många frågor och så få svar att farhågorna besannas
Jag ville bli en man men ensam blev jag bara nån annan
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
|