LWY - Kärleken börjar tala (Dikt)
Med gåshuden marmorerad över mitt ansikte
försöker jag förbise dina närmanden
och föreställa mig extremiteter bli intimiteter
men jag har inte klätt upp mig
för att matcha dina andetag
och du målar upp dina idylliska illusioner
om att jag kanske är värd att satsa på
och blir förvånad när jag hånskrattar
du kan få mig för ett sönderkonsumerat leende
och en provisorisk kram de kvällar jag gråter barbequesås
men medan du är en Marie Antoinette av självbesudling
är jag Mozart
trots att jag aldrig fick några jävla kakor
och ignorerar reflexmässigt
tills våra dilemman inskränker sig till val av glassmak
du kan snitta upp din artistådra
men din handled kommer aldrig prydas med årsmärken
(och jag bryr mig inte om växthuseffekten
när din passion aldrig kommer smälta)
jag kan brännmärka din sängstolpe
vara den röda tråden igenom din patetiska ylletröja
och fördöma dig
till mig
för en kväll