Sargad [Gammal, gammal text]

Sargad [Gammal, gammal text]

Jag går ingenstans och överallt
luften e varm men det känns ändå kallt
jag möter människor som inte verkar se mig
ge mig en blick så jag vet att jag finns
mina fotspår i sanden som ingen längre minns
saknar all betydelse i en "vinnarnas provins"
dom e bortspolade glömda - mina drömar gled från hamn
när mina fickor var tömda hade alla glömt mitt namn
jag försvann blev bannlyst - utfryst och överkörd
mitt liv miste sin mening som en åker utan skörd
med tankar på varför låter jag vägen leda mig
det faller en tår men nej - inget kommer ändra sig
på hur dom ser mig - om dom ser mig - jag börjar tveka
känner mig som ett litet barn som glömt hur man kan leka
jag skär fötterna på gruset som ligger längs med vägen
känner ingen smärta men destu tyngre blir stegen
men jag går tills jag kryper - jag kryper tills jag dör
har man en gång förlorat vill man vinna innanför
min själ - en ruin som är svår att renovera
vill slippa ligga sårig och se mitt liv passera
ska göra allt jag mäktar - måste börja agera

Ref.
Storm och hagel piskar en naken själ
ångesten har tagit strupgrepp på en ensam träl
pengarna var lyckan för länge - länge sen
den falska lyckan öppnade porten till ensamheten
kvar finns inget ljus - kvar finns inget hopp
ensam kämpar mannen med en sargad själ och kropp

Allting handlar om profit - ro hit - alla vill ha - ta - & äga
man måste väga i sitt samvete om pengar är värda mer
än du ger dina vänner - familj och kanske barn
vissa bara spar och tar tills det inte finns något kvar
ens till dig själv - du är ruinerad på allting utom pengar
som egentligen inte betyder mer än du gör dom till
vaknar i din ensamhet och undrar vad som hände
vände dig om och såg alla broar som du brände
dom väckte dig - bräckte dig - hånar dig för dom knäckte dig
du såg aldrig handen som vi förr i tíden räckte dig
dom tände dig - släckte dig - brände bort och spräckte dig
barfota och bortglömd - det blev inte som jag tänkte mig
jag dränkte mig - sänkte mig - ner på lägsta plan
mina osynliga fotspår ligger spridda genom stan
jag trängde mig - hängde mig - girigheten sprängde mig
slängde mig i armarna på alla dom som en gång kände mig
Som vände mig ryggen och ingen av dom kommer sakna mig
för mitt liv var mitt bankkonto - faan dom hatar mig
men ingenting förändras - allting håller jämn nivå
jag valde fel från början vilken väg jag skulle gå
för jag har gått i uppförsbacke - men jag kämpar ändå på
och det tänker jag göra tills mitt hjärta slutat slå

Ref.
En sned värld som är helt beroende av pengar
föder blinda drängar som följer valutalyranssträngar
ett ruttnande skal - med en uppäten insida
har en man i detta led som aldrig kommer sluta lida
sargad av vardagens frestelse till rikedomar
sargad av upptäckten av sina egna fördomar
sargad till en gräns där han förlorat allt sitt hopp
men ändå kämpar mannen med en sargad själ och sargad kropp