min kära mamma
till kvinnan jag älskar för allt rått o gott,
livet var svårt men du gav mej alltid hopp,
ett liv som jag hade utan en faderfigur,
jag sökte efter hjälp när jag pratade med gud,
ingen manlig förebild som gav mej en hand,
livet blev tufft i detta svenska land,
dagarna gick o det var bråk varje dag,
en osäker mamma som delade ut slag,
två stökiga söner o livet var tufft,
men du glömde aldrig ditt sunda förnuft,
du fick ingen luft men du tog dej alltid upp,
ett liv som hade med stora fucking gupp,
men du klarade allt trots det lilla vi fick,
pengarna räckte för vi levde så strickt,
du gav allt till och med när det var slut,
du ville ge oss ungdomens krut,
slagsmål varje dag shet familjeproblem,
men för mej är du ett heligt fenomen,
jag sökte efter en pappa som stack med cash som begär,
ni vet hur det är med ingen förebild,
dagarna gick jag räckte aldrig till,
jag ville ha tröst så jag höjde min röst,
uppmärksamhet för att släcka min törst,
en mamma som försökte trots sina fel,
tacksam mot dej för jag har två armar o ben,
det fanns inget svek bara ren kärlek,
men en pappa som stack en brutal verklighet,
tiden gick fort o man fick djupa sår,
eviga men som ingen förstår,
år efter år men jag är fortfarande kvar,
kärlek som band tills vi hamnar i en grav
detta var typ en dikt inte en låt