Jag pratar för mycket, jag tjatar och skit men
Ibland brukar jag få höra att jag pratar för mycket.
Att jag tjatar för mycket,
att jag ofta tar hela stycket när nån
annan vill komma till ton.
Men säg nåt då!
Istället för att stå där och stampa på samma ställe. Jag kan inte rå för att jag är en oerhört intellektuell människa med massvis av aforismer som jag konstant behöver uttrycka så jag kan ge er upplysning!
För mina idéer borde exponeras för världen mycket mer, och nästa gång du säger att jag pratar för mycket ska jag ta upp en megafon och ställa mig på ett torg och fullständigt skrika ut det
jag tycker och tänker!
Men, självklart är alla människors idéer
och värderingar värda lika mycket och vi har alla någontig att
lära oss av varandra, då vi alla har unika erfarenheter som
kan bidra till vårt existensiella universella välbefinnande.
I mitt fall är det bara att jag tillhör skaran av människor som har ett extremt behov av att hävda sina åsikter och få dem att framstå som överlägnsa andras som subjektivt framstår som rudimentära,
Medan du kanske tillhör den skara som tycker att det är bäst att vara tyst och låta andra få ta plats och inte göra ljud av sig om man inte har något att säga.
Så... Om du är tyst beror det kanske inte på att jag pratar för mycket?
Utan att du kanske inte har något av värde att säga?
Unweaving the rainbow.