Tsun -
Jag måste få ut ALLTING nu.
Allting.
Jag vaknar upp, Världen rasar samman,
Ett ögonblick sen är allting svart och jag saknar luft.
Försöker inte enns att ta mig upp, Så jag blundar,
Jag drunkar. Allting är perfekt i denna underbara stund.
Att en gång i livet veta exakt vad som väntar,
Försöker men hittar ingen anledning till att verkligen kämpa.
Men jag tog mig upp och allting var ett helvete,
Tänk dig, Att vara separerad från allt som du älskat.
Jag hade sår på kroppen, Men större sår i själen,
Vart tog de vägen? Det känns som allting jag gör nu är förgäves.
Precis i sista ögonblicket tog jag mig upp,
Blödandes skriker jag på hjälp fast rösten sviker.
Inte ett enda svar, Inte enns ett eko hörs nu,
Lågan dör ut och jag har en känsla av att jag är ensam kvar.
Jag tar mig ut till vägen vid stranden
Jag tittar mot platsen där hotellet låg, Allt är täckt i vatten.
Människor ligger döda på vägen, Folk ligger fast under bråte,
Folk letar efter sina anhöriga, alla springer, skriker och gråter.
Nu har det gått mer än ett år,
Och folk tänker inte mycket på och börjar glömma bort.
Nu har det gått mer än ett år,
Och jag kommer aldrig någonsin att glömma nått.
Ett ögonblick sen var allting svart och jag sakna luft.
Jag väntar fortfarande på det ögonblicket då jag vaknar upp...
R.I.P
Susanne Eriksson
Melissa Eriksson
Leif Eriksson
Monica Eriksson
Kristina Blommé
Och alla andra som omkommit i Tsunamin
R.I.P
Skrev på några minuter, mår alltid dåligt på natten.
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
|