Johan - Ytlighet Du har sett mina ansiktsskador som, ser till att du inte känner mannen bakom dom Du tände rampljuset, som du släckte i tamburen för att låta mig se på festen i grannhuset.. Jag saknar det vi aldrig haft och gråter blod, bakom min ansiktsmask. Du gav mig en smula hopp som grusats bort för inget är vad det var: det här är en kärleksroman.. ..som inte slutar gott. Jag vill inte visa den här sidan men den här sidan visade sig visa sig själv.. och det är inte likt mig att inte likna mig själv men så faller biten på plats och tanken skriker ditt namn jag hatar att gråta, men när du ger svaret på frågan: om varför du tände ljuset och lämnade svavlet från lågan förstår jag att: du såg mina ansiktsskador som, såg till att du aldrig ville känna mannen bakom dom. ;(