Solförmörkelse hör inte hemma här får gå på jorden för att infinna känslan det här är straffet för jag är utkastad som vingklippta änglar kan inte missta ängslan undrar varför det inte räckte ända fram solen skiner inte på mig mer när mörkret kommer ändras man enda kontakten jag har med gud nu för tiden är ängladamm när jag går i dimman hör jag inga rop från några kända namn klart att jag inte kan ha hjärta när jag saknar vänstra halvan jag försöker bara måla min ansträngda bild på spända canvas sista biten är borta bryr mig inte längre om att lämna andra skiter i det nu ska hämta andan för jag ska bränna flaggan när kalaset är slut fråga dig varför vi ska fira födelsedag för inse detta…när alla andra gått så är bara döden kvar vill veta om det är över snart och vad som blir ödets svar jag faller ner och möter hat medan hoppet nu glöder svagt löven har fallit till marken och korpen fullföljer sin förföljelse om natten drömmer jag om att det inte längre är solförmörkelse vill gärna ha kritik - tack