En Natt (StoryTellingPoem)
Killen blev utnämnd till player, utan att han playa
fick kvinnorna på fall, en sann charmör kan man säga.
Fick ofta höra att han krossar hjärtan på löpande band,
visst var det sant, och han visste att han gjorde det ibland.
I ett gränsland var han fast, och hade svårt att förklara,
hur han kunde vara så kall, men så varm mot en liten skara
människor i hans liv.
Och de var fan inte hans problem att tjejen var så naiv.
Nu har hon förstört hans liv, allt borta på en natt.
Allt som vart, försvann när morgonen kom, istället för ljus blev hans värld svart.
Förstört han liv? Vadå naiv? Vilken tjej va detta?
Jag tar de från början… Vänta ska jag berätta..
Det var en sommarnatt i juli o natten led mot sitt slut.
Han var uppfylld av känslor han aldrig hade känt förut.
Det var som själen hade fått ro, inga mer attacker.
Baranoffen i handen, hade gjort hela världen vacker.
Och där stod hon, vacker som en dag, idag.
Dom hade utbytt varma blickar nu, i ett ganska bra tag.
Dom drog sig bort från mängden och satte sig på en klippa,
som blicka ut mot havet, han hade vänt sig mot sin flicka.
Hon var vacker och så skör, att han var rädd för att beröra,
att förstöra något så vackert, men han visste vad dom skulle göra.
och visst gjorde dom det, under solen som färgade himmelen rosa.
Vaknade vid 7, av havets vågor, vinden och ljudet av måsar
-Jag älskar dig-
Någonting i magen knöt sig och han satte sig upp.
Med den känslan i kroppen som att någon hade dött.
Men så långt har inte sagan kommit än.
Han reste sig upp o sprang tillbaks till festen igen.
Han förbannade sig själv, varför kan inte HAN känna?
Enda gången han visade kärlek, så kom det från hans penna.
Men vänta, han stannade upp och tänkte till ett tag.
Hon var ju vacker som en dag, och dom delade mer en tomt prat.
Men han visste väl vad hon kunde orsaka.
Han valde att ta chansen, och vände tillbaka.
Men det han möttes av fick honom att sippa efter andan.
Flickan stod vid kanten av klippan, och hoppade för att aldrig landa.
Det var första och sista gången han gav vika för sina känslor.
Nu spenderar han sin tid med att förklara hur kärleken förstör oss människor.
Ingen är skyldig till någonting som hände.
Han försökte leva livet och gav in för vad han kände.
Och han misstog det för kärlek, och för honom var det just en lek.
Han ville skrika ut sitt hat, men rösten svek.
Om han inte hade tvivlat så hade han hunnit ifatt.
Två liv tog slut vid klippan och allt tackvare en natt.
and THAT you can quote...
|