Lite nerkrafsat skit
Hoj! tänkte förklara lite om hur jag känner
När jag än en gång är utan vänner
Sviken, lämnad bakom med brutna händer
Men jag orkar inte tänka på det, jag blir sjuk av känsler
Stiger upp än en gång med blöt kudde
Försöka dränka sorgen med ölburken
Så jag går ner i köket och öppnar kylen
Och känner mig precis som den där dumma typen
Som nyss sagt nåt fel och möter hånskrattet
Och sakta känner hur ansiktsutrycket hårdnade
Folk ser inte hur dåligt han mår
Märker inte att han gråtigt och så
Varje natt, jag känner mig precis som honom
Varför leva idag när jag ändå får en repris imorgon?
Svek, hat och olycklig kärlek? jag känner igen mig
Men jag bara står kvar där och vänder till kinden
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
|