n0xn - tankekladd
glansen i dina ögon förvandlas till en ensam tår
som kinden möter och sen formar likt en rundad våg
som möter mitt finger och avdunstar långsamt bort
som mina känslor för dig efter det jag upplevt i år
vi kunde inte motstå som vi egentligen borde gjort
lögner blev sanningar och allt gick oavbrutet runt
inget nytt hände och alltid samma schema följdes
utan minsta planering, vi flöt på i samma mönster
jag satt inlåst med en tanke utan hopp om nånting
och såg ut genom fönstret och drömde om förändrig
om en nytändning så jag slapp såra dig och vara elak
för tiden vi delar är ett timglas med utråkad sand
som fylls på med mer och mer krav som bildar press
som ökar det som jag tvingas bearbetar innerst inne
Jag är egentligen ingen som formar känslor till ord
men gör så gott jag kan för jag var han som svor
på att göra det man ville och så lever jag mitt liv
för gör man inget man vill har man inte gjort nånting
seglade utan att tänka bort från själva innebörden
"jag" skrivs och ni läser mig så hon kanske hör dem
riktar blicken mot skyn i hopp om fallande stjärnor
så jag slipper famla blind i mörkret med kallnande känslor
Om man frågar vem Du är, svara:- Jag är grabben, som lever.
Och om dom frågar vad gör Du, så svara - Allt och ingenting, jag lever i tiden..."
|