Ett första försök till text...
Har varit medlem på whoa i ungefär 2 månader, så jag har gjort ett första försök till text. Läs och droppa kritik, undvik helst att bara säga att den suger, säg varför den gör det åtminstone då..
och ge förslag på förbättringar också såklart!
Vers 1:
känns som att jag går, och går, men kommer ingenstans
nånting är fel, vänta, jag går i kvicksand?
men jag är van, att på förhand bli utdömd att aldrig nå land
dagarna i ända har jag gått och väntat
undrat när ska det hända, när ska det vända
tiden börjar rinna ut, dagarna försvinna för att aldrig återvända
det blir aldrig som förut, undrar när tåget ska anlända
tåget som tar oss bort härifrån,
känns bara som mitt liv är ett jävla bankrån
känner mig hotad och står därför stilla
bara tittar på som ett fån när jag tas ifrån mitt liv
kan inte ta några direktiv, har inget driv
de säger att jag ska vara positiv,
men hur fan ska jag vara det med ett jävla skitliv?!
botten är nådd, det är den definitivt
jag blir andfådd, bara av att tänka på skiten
springer och springer, och känner mig så liten
jag är utsliten, men vet inte vad jag springer för
folk ser oss kravla, hjälplösa på marken
ser i våra ögon men blundar för allt igen
våra rop, på hjälp, ignoreras av de andra
känns som en käftsmäll, att se en stackare sluta andas
det svider i mitt hjärta att alla bara skiter i
oss som lider, vi som är vana vid hårda tider
jag är less på livet, kanske borde lägga ner
är ändå bara en bricka, i livets kalla spel
Refräng:
Ständigt nertryckta i skorna av alla
solen värmer, men blickarna är kalla
trots att dom vet vad som försiggår
så är de ljusår ifrån att veta hur vi mår
men sakta, växer en mentalitet fram
det är vi mot dem, vi ska göra allt vi kan
och oavsett vad de gör mot oss
så ska vi alltid slita oss loss
Vers 2:
nu är det vi mot dem som gäller
kom igen slut era händer!
ögon för ögon, tänder för tänder
tar en dag i sänder
och klagar inte för en motgång, utan fortsätter kämpa
tills blodsmaken dämpas och ondskan bekämpas
sett i ögonen på dödens skepnad men kämpat för överlevnad
blivit knockade i varje rond, men rest oss på nio
för det finns inget nangijala, som i mio, min mio
för att nå vårt mål måste vi fortsätta samarbeta
trots att vi inte hittar svaren, fortsätta leta
för tillslut kommer vi hitta svaren som är de rätta
inte längre stå å titta, utan ifrågasätta
alla jävla felen som finns i samhället
att vissa hindras att ta för sig från smultronstället
kom igen nu, bröder och systrar, upp till kamp!
det är nu vi ska ta vårat första avstamp
Refräng x2:
Blickarna är fortfarande kalla
men vi vet, att vi inte kommer falla
om tala är silver och tiga är guld
så kommer vi hellre tvåa, och slipper känna skuld
peace!
"I got that shit that make Asians open their eyes straight"
Vishiss
|