Crew - Jagar mig själv! (X rader)
Här är en ganska gammal text, baserad på ett missförstånd, men för en stund var det så här det kändes:
Bättre sent än aldrig
Men ändå ett helvete att alltid ljuga för den man älskar
Så jag förtränger för att slippa suga på denna känsla
Vi kunde ju prata om allt
Glädjen och även allt som du hatade kallt
Utan sanning var det fina minnen som plötsligt bara försvann
Det var tiden du sparade salt
Helt i onödad
Tänk att jag grät i onödan då jag började gravera
Ditt förflutna i mitt inre som skall raderas och kasseras
Det nya måste pareras, för jag menar…
Du hade ju aldrig behövt dina lögner, väldans seglivade
Hade fan aldrig behövt lögner för att väcka medlidande!
Jag ville känna ditt sanna jag, ville kunna stanna kvar
"Gör vad som helst för dig"
Så ljög du redan samma dag
Jag visste ingenting om alla vålnader du gömde
Mitt livs finaste tid var elva månader av lögner
Tänk om jag hade fått veta innan du själv hunnit berätta
Vad tror du hade hänt
Självmord eller vendetta, hade jag kunnat välja det rätta?
Gav dig sanning, fick lögner och klagan tillbaka
Vill inte hata, vill bara sluta skaka av saknad
Du förstår inte själv, du till och med du ljög för dig själv
Jag släppte in dig, måste nu bli bönhörd ikväll
För hedersuppdraget var tydligen bara att läsa en saga
För mig var det blodigt allvar, jasså du spelade bara
Du hittade på och slickade sår medans jag menade väl
Ville inget mer än leva ifred
Anade inte att dina ord var felande steg som ledde in oss på en klenare väg
Snälla jag ber, säg alltid som det är
Jag finns här för dig, du är förlåten
Förlåt mig
Andra dikter:
Kan inte sova ibland
Flyger upp och famlar i natten
Tar fram penna och papper, en kanna med vatten
Så trötta tankar
Formulerar hur livets mittpunkt är naggad i kanten
För att sedan redan börja landa
Såg livet fortlöpa utan blodröda inslag. Evigt tacksam.
Undgick registerprickar, besök på någon trevlig anstalt
På en rykande framfärd i en kall värld, kanske halvvägs
Känner jag lyckan, tack till alla som Fanns Där.
Gör mitt bästa. Evigt tacksam för allt mer än ingenting
Jag är inte rädd för att dö, men jag vill leva länge till
Om jag niar någon av rädsla, var säkra på att skadan är skedd
Dagen jag niar någon av rädsla är dagen då jag jagar mig själv
På två sätt
Ifjol, nu, nästa år
Alltid någonting vi väntar på
Alltid någonting annat
Alltid ibland måste det kännas svårt
En regnig dag är det över
Undrar om det kommer lämna spår
Hälsningar från Finland:
www.johankvarnstrom.com
|