jag behöver lugn..

jag behöver lugn..


så jag står vid toppen av en kall bergsvägg
kollar ner i avgrunden, har tappat min självrespekt
tappat tron, tappat det hopp som höll humöret uppe
känner mig svag och ensam, vill bara falla ihop
och att samla mod för att gå vidare känns avlägset
för vad jag än väljer som nästa steg så blir det fel..
det jag behöver är ensamhet, andas ut och koppla av
skapa musik, skriva texter, vill inte stressa mer
inte känna press, ta klivet in i vuxenvärlden riktigt än
för jag sitter och skakar på grund av omgivningens stress
kunde jag så skulle jag uttrycka mig genom att skriva en bok
för jag måste lämna verkligheten.. håller på att bryta ihop
jag vill känna kärlek, men med någon som passar mig bra
som uppskattar mig som den jag är och bara vill slappna av
inte göra något speciellt, mest umgås och softa
mysa bland täcken, kunna fly från denna grymma världen
kolla in i varandras ögon och känna pirret i magen
men innan jag hinner finna detta lär jag ha blivit begraven..
så jag klättrar ner från toppen och slutar fantisera
sätter mig med ryggen mot bergsväggen sluter mina ögon
och öppnar dom aldrig mer...