Sviken kärlek
Detta är min första text, och jag skulle gärna vilja höra vad alla ni på whoa tycker om texten så fram med kritik!
Texten är skriven om hur jag har känt/känner, så .. Men den är inte helt klar ännu!
tack för er tid!
Du sa att du älska mig, och allting var en lögn.
Fy fan vad jag hatar dig, jag kan inte gå till söms ..
Så fort jag stänger mina ögonlock, så ser jag bara dig.
Det är så jävla jobbit att älska nån som dig.
Du tar mig när det passar dig, jag är fast i din hand..
Hellre vill jag försvinna och lämna detta simpla land ..
Har du blivit sviken av den du älskar?
Man vill släppa henne, men man känner sig så fängslad.
Ta mig härifrån, jag vill inte vara kvar ..
Där vägarna tar slut, där solen slutar ta.
Du har ett speciellt skratt som gör mig glad i flera dar,
du har något speciellt som ingen annan har!
Bilden av ditt ansikte försöker jag radera
Men nånting inne i min skalle börjar memorera
När du kysste honom, säg mig tänkte du som jag?
eller blev du bara glad att det inte var jag?
När jag tittar ner på vattnet så ser jag dig i min spegelbild
Jag älskar dig så mycket, va fan ska jag ta mej till
Jag vill bara släppa allt, glömma och förlåta
När jag säger dom här orden börjar jag att gråta
Det enda som skulle kunna vara min tröst
Är att jag får ligga... och vila på ditt bröst
Höra hjärtat bulta, ja det är vad jag behöver
känna din hud mot min, det är som ett fyrklöver.
jag borde vara riktigt djupt inlagd på psyk.
|