Liftarens Guide till Galaxen - Vogon Poesi För alla er som läst liftarens guide till galaxen kommer nog detta bli kul läsning, jag försökte mig på att skriva Vogon Poesi, dock med rim så det gick inte att göra den lika grotesk som i boken men ha kul och säg vad ni tyckte. ---------------------------------------- -------------- Så gallan från gallblåsan rann längst ryggraden På den skelögda fåret som blev halvt ihjälslagen Av avföringen från ett hundra fyrtiotal däggdjur Så att slemhinnan vidga sig och sprack i sin tur Allt eftersom pulsådern sprättades på alla kreaturen Så att blod och skit än en gång blev ett med naturen Så rann de sakta ner för de kala infekterade slätterna Så man kan höra djuren dö i de svala vinternätterna De färgar snön brun, röd och grön av all dess interiör. Det sprutar kroppsvätskor allt eftersom att dom dör Och det enda vi hör är ljuden av slem som rinner ner När snön blandas med alltihop och försvinner ner Under det vi ser, ner till trädens rötter och längre bort Då kan jag berätta att stanken som kom vara inte kort Den genomsyrar vinterluften å ger grund till kräkkänningar Så de levande djuren spyr som feta västerlänningar. ---------------------------------------- --------------