Fast i en fågelbur
Jag är en undulat fast i en fågelbur
Livet är underbart men hoppet gav återbud
Jag flyger och svävar runt i en drömvärld
Jag lyser upp själar utan att känna mig önskvärd
Inmurad i mina egna tankar av trubbel och sorg
För jag trevar fallandes och sjunger en sång
Jag sjunger i moll, gömd för dundrade åska
och håller mina tummar och hoppas på bättre tider
Jag känner mig sliten, vänder och vrider på saker
när jag plågas för känslor i livet som saknas
Jag kämpar mig upp, men faller handlöst
så jag ändrar min kurs och springer tills jag får andnöd
Halvt död eller halvt levande, frågan kvarstår
i samspel med gråt, astråkigt liv och år av vanvård
Jag förstör mig själv och det fördärvar min själ
Livet är ett test, men måste jag känna så här?
Kritik, tankar m.m.?
Tack
http://www.myspace.com/souldbeats
|