Wilén - Djurgårdsplatån
Dom slet itu, dom tog sönder mitt hjärta.
Jag drömmer på kvällar om hur dom rev mitt hus.
Dom tog mitt all, jag tror ibland....
Att jag jag bara bor men inte är hemma längre.
Tre rum och kök, hundra meter från plugget.
Lekte på rummet och bara levde för stunden.
Gungurna och kullen på den gröna gräsmattan.
Djurgårdsplatån var hela min världsatlas.
Så mycket kärlek på ett smutsigt område.
Ett lyckligt liv, med en skata som sångfågel.
Ta mig tillbaka, det är barnet som pratar.
Vill inte leva livet utan svaren jag saknar.
Då och då går jag förbi där jag växte upp,
jag sätter mig ner och bara tänker en stund.
Krille och Viktor och alla gamla vänner,
Martin och Jonas, vi samlas aldrig längre?
Och jag vet nästan att ni känner som jag.
Så denhär låten är till alla vänner jag har.
För mig var alla stenhus av finaste juveler
och allt oljudet var triumferande trumpeter.
Låt mig få somna in, bara och drömma om tiden,
låt mig få komma tillbaka och glömma att jag lider.