Om du saknar mig ibland...[Dikt]
Hel titel: Om du saknar mig ibland kan du släcka alla lampor för jag finns någonstans i mörkret
Beskrivning: Kommer du ihåg mig än? Jag saknar dig för mycket. Varför hör du inte av dig? Jag skulle gjort allt för att du ska bli min igen!
Nu sitter jag här igen på min säng med ett papper och en penna. Det är tomt och ett hål i min säng. Sedan du försvann har rummen blivit för stora och golven för mjuka. Jag undrar vad du tänker på och vem just nu, undrar fortfarande om varje andetag du tar är en lögn. Kanske jag försvårar din liksom du försvåra min nattsömn? Du verkar ha så lätt för att glömma men jag ser dig tydligt i backspegeln än. Jag gick från Allt till Inget på en dag. Vad var det som gjorde att du förändrade ditt jag?
Och tabletterna jag tänker på ska jag bara tänka på och hoppet jag aldrig tänkt på ska jag inte tänka på för det är för sent att tänka på efteråt ändå. Jag undrar om dina ögons gröna färg lyser starkare än mina nu? Mina lyser inte alls så jag antar det. Det gör ont att känna att du är säkert mycket lyckligare än jag.
Nu tänker jag på hur underbart ditt hår doftade och jag känner det än. Jag rörde i det ibland och placerade några färgade hårstrån bakom ditt öra och din kind blev liksom mer synlig och jag smekte den gärna. Jag undrar vad du ser bortom horisonten? Är det en annorlunda värld? Det finns så mycket jag ville säga, som jag aldrig fick sagt. Tänker du på mig ibland? Tittar du mot himmelen när stjärnorna lyser klart?
Du vet, jag är van att ligga och vänta på att du ringer om inte jag gjort det. Det är liksom en rutin som gör det värre för jag stirrar ibland på telefonen intill och fokuserar på att hålla mig vaken i en levande mardröm.
En natt när du kanske tänker på mig ska jag lägga mig under en stjärna och dö och kanske det är fullmåne och jag får en värdig och vacker död
fuck it...