Joto - Tro, hopp och kärlek
Intro*
Yo, Tänk dig att du var i skolan typ på nån rast//
går i åttonde klass, alla runt är runt fjorton bast//
Nånstans där ute finns hon, den perfekta tjejen//
Men att hitta henne, det är det som är grejjen//
vers*
Du sitter på bänken, i din skolas skåphall//
Du känner saker för en flicka, men mot dig är hon så kall//
Att bara se henne värmer dig djupt in i hjärtat//
Men när hon pratar med dig, allt är bara smärta//
Man står inte med att vara riktigt förälskad//
Det är som en sjukdom, fast även en fet jävla känska//
Nåja, du bestämmer dig och går med stora kliv//
Mitt flickan du vill ha in i ditt förlorar liv//
Hon börjar faktiskt att le mot dig, fuck nu blev man generad//
Hoppas ingen såg det, fast jag vill ju att mina känslor ska regera//
Går i allafall fram till henne nu, hon har ett leende i ansiktet//
Hon frågar "vad vill du" och vänder ner ansiktet//
Ref*
Jag vill ge dig tro hopp och kärlek för vad jag känner//
Jag kan gör allt för dig, bara jag får ta i dina händer//
Tycker om dig så mycket, vad har jag att förlora//
Jag kan dö för dig, mina känslor är för stora//
Men om du inte vill träffas kan vi ju alltid vara vänner//
Vi kan bry oss om varann, som man gör i alla länder//
Jag vill ge dig tro, hopp och kärlek, fan va jag älskar dig//
Det kommer aldrig bli nått, för du kommer aldrig älska mig//
Vers*
Du sitter vid bordet, äter nån shit i din skolas matsal//
Allt du har är din mat, men inte tjejen du drömt om, och vill ha kvar//
du har inget sällskap vid bordet för att du är utmobbad//
Ingen tycker om dig, Men snart så är det slutjobbat//
Du har försökt att ta självmord, för den flicka du inte kan få//
Skurit dig i armen och i skolan kan du knappt gå//
Du behöver psykhjälp, du tänker inte på annat//
Du stack och lämna din mat, orden du hörde va först inte sanna//
Bakom ryggen på dig, satt den lilla flickan//
Hon frågade, vill du sitta med mig eller ska du sticka?//
Så han satte sig ner, dom pratade och pratade//
Dom hade mycket gemensamt, killen var ju för av tjejen den hatade//
Ref* x1
When Life Gives You Lemons You Paint That Shit Gold
|