Fegon & Komik - Sverige, jag hostar och gnyr
Komik
..Du gamla du vidriga, du spottar i utsträckta händer
Mån om ditt, borstar bara av dig krutbestänkta vänner
Tittar blint på dem, och fortsätter att låta modet stelna
Vägrar inse, att vår kära Moder Svea är prostituerad
..Du tronar på minnen, som jag förträngt i mitt inre
Skål, allt du nånsin stått för har kränkts i mitt sinne
Sinne för stolthet, jag sjunger en förargad mans sång
Min svenska fana, som fortsätter att vaja på halvstång..
..Jag hälsar dig, men min hand lämnas kall o ensam
En tyst minut, som bara överlämnas i ännu en väntan
Väntan på solen, bland din himmel o dina ängar gröna
Men att köpa mig från min frihet, kan inga pengar göra
..Jag vet att du är, men gråter över att du kommer förbli
En egoistisk nation, som skakar på axlarna utan sympati
Jag tar ned min hand från bröstet, o slår näven i bordet
Aldrig någonsin att jag tänker leva och dö här i Norden..
Fegon
..Du gamla du fria, med snötäckta fjäll och gröna skogar
Du gav mig min barndom, så nu lovar jag att försöka mogna
Jag vill växa upp i ditt rike och återuppleva fornstora dar
Då du uppfostrar oss till överklass- och brådmogna barn
..Jag vet att du är, och alltid kommer vara mitt fosterland
och jag vill fortsätta dansa runt stången med en blomsterkrans
för den svenska midsommaren är skönhet i dess renaste form
men varför firar vi kungens födelse då han inte spelar nån roll
..Du tysta du glädje rika, men ändå mitt sorgliga hemland
där vi ständigt fortsätter stärka ryktet om den svenska semjan
Vi är lösläppta, en viktig man hyllas och massan får en namnsdag
Sen vårt representerande landslag som agerar utan något ansvar
..Jag vet att du är, men visste inte att utvecklingen uteblev
och jag kan inte säga att jag njuter med att vi alltid sluter fred
Sverige, landet med en stadsskuld som vi inte orkar med i längden
Dags att sänka fanan som svajar, för vårt land ses som en i mängden
Jag tar ned min hand från bröstet, o slår näven i bordet
Aldrig någonsin att jag tänker leva och dö här i Norden..