Jag - Ett nytt andetag Dörren stängs. Lägger sig på sängen, och begraver ett uttryck i kudden, som inte kunde raderas ur ansiktet. Lyset Släcks. Du hittar mig på gränsen mellan två vägar i färd med att gräva upp mina rötter i hopp om att finna en framtid. Förhandling. Föraning, en stilla förvandling. Människor av luft försöker hindra min andning. Handling, som fråntar mig rätten att tala. Men jag har inte bett om att bli älskad. Inte bett om att bli hatad. Sanning. Och sanningen lyder att mina enda ägodelar är min framtid och dåtid. En ny årstid. Så välj vapen, tid och plats för här ska jag vila. Någon tilltalar mig, jag försöker urskilja, men allt som händer är att jag märker hur mina kläder är slitna. Jag kryper ihop. Väntandes på en ny tid, utan hopp om at se nästa dag. Tar ett nytt andetag och koncentrerar mig så mycket att jag slutar tänka klart. Lägger sig ner på marken, kurar ihop sig med händerna runt huvudet och inväntar den annalkande första sparken. Lyset Tänds.