Antalet åtal mot klottrare i Stockholms län har ökat kraftigt. 2006 hamnade omkring 500 klottrare i rätten medan det förra året var över 800 som ställdes framför skranket.
De hårda tagen mot klottrarna i Stockholm avspeglar sig i statistiken både från polisen och åklagarmyndigheten. Som DN tidigare berättat har antalet polisanmälningar om klotter och skadegörelse ökat med 32 procent mellan 2006 och 2007. Ett skäl till att anmälningarna ökar kan vara att kommunen infört en sträng policy mot klotter - allt klotter som upptäcks ska polisanmälas, fotograferas och saneras inom 24 timmar.
Av Stockholms läns fem åklagarkammare är City den där åtalen mot klotter har ökat mest - 423 klottrare åtalades 2007 mot 227 år 2006. Att åtalen ökar finns det flera förklaringar till enligt kammaråklagare Anneli Corell.
- Polisen utreder mer, och i de specialgrupper inom polisen som arbetar mot klotter är de väldigt aktiva och kunniga. Det är viktigt att det finns grupper inom polisen som jobbar specifikt mot klotter, säger Anneli Corell som arbetar i City åklagarkammare.
Citypolisen har tillsatt en specialgrupp som arbetar både med insatser mot misstänkta klottrare på stan och med utredningar av klotterfallen. Även tunnelbanepolisens klotterkommission har ökat insatserna, bland annat genom att kartlägga klottrarnas "tags" för att kunna koppla dem till enskilda personer.
- Vi åtalar allt där bevisningen räcker. Ofta blir skadestånden väldigt stora, och konsekvensen blir att väldigt unga personer får stora skulder med sig in i vuxenlivet, säger Anneli Corell.
De flesta som åker fast för klotter är medvetna om att det de gör är olagligt, enligt Anneli Corell. Många förnekar brott, medan vissa erkänner och hävdar att de bara velat "göra stan lite snyggare".
Dan Östman, chef för klotterkommissionen hos tunnelbanepolisen, menar att kartläggningen av "tags" har gjort att underlagen i utredningarna blivit bättre och att åklagarna därmed har fått lättare att väcka åtal.
- Nu är alltid bilder på klottret med i utredningen. Tidigare var underlagen så dåliga att åklagarna ofta inte kunde gå vidare med det, säger Dan Östman.
- Det känns också som om polismyndighetens satsning mot den här sortens brott har gett effekt.
De vanligaste påföljderna för klottrare är ungdomsvård, ungdomstjänst och böter. Ett av de längsta straff som dömts ut för klotter är sex månaders fängelse. Det gäller en 22-åring som dömts för grov skadegörelse och förberedelse till grov skadegörelse - han har överklagat till hovrätten som väntas komma med ett avgörande nästa vecka.
I tingsrätten dömdes 22-åringen för att ha klottrat ned t