För mig är han dels en ofrånkomlig historisk ikon, en snubbe som varit med överallt och haft ett finger med i spelet överallt känns det som. Och dels en top 10 MC in his own right. När det gäller att "begripa storheten" med vissa artister tror jag tyvärr det hjälper lite om man upplevt dem i deras prime. Jag vet inte hur jag skulle reagera på KRS om jag hörde honom för första gången idag. Hans kaxiga, motsägelsefulla stil i intervjuer och den i min mening oftast rätt undermåliga musik han släpper idag förklarar inte riktigt hans storhet. Men det du lätt kan göra är ju att gå tillbaka och lyssna på BDP-plattorna och det första solomaterialet plus alla gästinhopp och liknande mellan 1986-1995 eller 1997. Han hade iaf en period av tio år eller mer där han kläckte ur sig klassiska verser (och även faktiskt en mängd klassiska produktioner). Hur många rappare har vi egentligen som hållit så hög standard så länge? Och då snackar vi inte heller om nån som släppt tre album och fem tolvor utan under den här perioden figurerade han ju i en massa olika sammanhang och släppte högvis med egen musik. Det mesta är faktiskt bra och en hel del är riktiga klassiker. Plöj även gärna videor på youtube, så kommer du märka vilken enorm respekt han får från många andra av tidens stora artister. Dels ser du vilken gärning han gjorde i att lyfta fram folk som D-Nice, Ms. Melodie, Mad Lion, Just-Ice, Channel Live o.s.v. o.s.v. Dels märker du nog snart att de alla är glada och stolta att ens vara i hans närvaro i videorna. Läs på! Lyssna på Nileskär-intervjun som ligger uppe nu, läs kapitlet i VIBE History of Hiphop. Eller nån av alla andra som skrivit intressant om KRS. Vem vet, kanske skulle du kunna spela ett album som Criminal Minded (som för mig lätt är ett av de tio bästa hiphopalbum som gjorts och som jag aldrig, aldrig tröttnar på) en massa gånger och fortfarande tycka att han av nån anledning inte faller dig i smaken. Men varför han är en stor och viktig ikon och legend tror jag inte du kan missa om du forskar lite i det.