Vilket är de mest välproducerade albumet?

Kriterier:

1) Intressanta samplingar. Gärna att producenten hittat oväntade/icke uttjatade/svårfunna samplingar som ändå är dope.

2) Hur samplingarna flippas. Det behöver inte vara fantastiska original. Uppskattar nästan ännu mer när man får reda på att samplingen kommer från nån usel låt (typ Pete Rock & Papoose: Comprehend som var typ 10CC men var asfet)

3) Trummorna. Borde kanske varit nummer ett. Har väldigt svårt att uppskatta en platta med veka trummor. Nåt som gjort att många av 00/10-talens producenter för mig är "bra" men inte "skitbra". Det faller oftast på mållinjen med trummorna för mig. Har lyssnat för mycket på gamla Pete Rock- och Diamond D-trummor för att känna att nacken inte direkt går igång och noddar till varje beat Alchemist, Marco Polo och Statik Selektah gör, även om de får till det med trummorna ibland.

4) Basen. Skall helst vara fet och djup. Behöver inte ligga skitlångt fram i ljudbilden som i typ G-Funk. Jag känner basen mer än hör den ofta. Ska helst vara samplad ståbas eller elbas, oftast inget jättefan av synthbasgångar. Hiphop helt utan bas är som mackor utan smör. Och sån där Outkastbas känner jag inte.

5) Hur beatsen passar MCn/Gruppen, men det är väl självklart. Kan bli sjukt fel när Kweli ska gå igång på stora MOP-stråkar osv.

6) Sist, men absolut inte minst att det SVÄNGER. Folk hajar aldrig varför jag sätter Soul Survivor som en av Pete Rocks "minst bra" album, för den fyller alla kriterier ovan. Soundet är fan perfection. Men med 4-5 undantag är det inte så mycket LÅTAR. Jag kan inte lyssna på låtar bara för soundet, jag vill ha låtar som svänger, call me old fashioned. Det är här en del av Jay-Dees, MF DOOMs och Madlibs beats faller för mig, fast de har sjukt fett ljud i sina beats.

7) Hur samplingarna harmonierar med varandra. Det kan vara tre samplingar eller tio, men de måste göra en ny ljudbild tillsammans och inte bara vara Diddy-rippade rakt av och inte heller bara en kakafoni av ljud som inte passar ihop, som det vissa artsy producenter ägnar sig åt numera.

För mig är Mecca And The Soul Brother utifrån dessa kriterier den klart mest välproducerade plattan nånsin. En skiva att sjunka ned i och försvinna på en ocean av mystiska ljud man inte fattar hur de skapats men som känns gjorda för varandra och VARJE låt är en fet jävla hit. Don't get me started on trummorna och basen...

Sen har vi förstås Enta Da Stage Bästa basgångarna nånsin? Och för hur de lyckas ta soliga, glada funk och jazzlåtar och skruva dem till nåt så mörkt, rått och hotfullt. Mind blowing!

Alla de tidiga DITC-plattorna förstås. Framför allt: Funky Technician, Runaway Slave och Stunts, Blunts And Hiphop.

Enter The Wu-Tang, Step In The Arena, Livin' Proof Reasonable Doubt och Cold Chillin' In The Studio är några andra synnerligen välproducerade album...

Utanför allt detta är jag även en sucker för jättelika 80-talstrummor. Kan tycka att en greatest hits-samling med Schoolly D knäcker det mesta som görs idag och får upp pulsen på mig på ett sätt Outkast, Dr. Dre eller Clipse aldrig lyckas med.

Peace

Måste även hålla med Steelersspelaren ovan om den röda tråden ljudmässigt. Är väl egentligen bara Reasonable Doubt och Funky Technician av de jag nämt som har ett hopplock av producenter, men i båda fallen harmonierar beatsen som om en och samma person gjort alltihop. Undantaget är väl Ain't No N*gga på Reasonable Doubt som står ut som en öm tumme och aldrig borde fått komma med...

Vill även lägga till Low End Theory och The Infamous Mobb Deep på min lista.

Peace

1. Slum Village - Fantastic vol. 2

Inte ett enda dåligt beat. I princip alla låtar har samma känsla, sound, ljudbild, BPM men ändå är alla unika på sitt sätt. Sjuk mixning, helt perfekt ljudbild, inte ett enda ljud som ligger fel. Fantastiska, opretentiösa rytmer. Grymma samplingar! Nyskapande arrangemang. Finns ingen som kan göra smutsiga beats så rena som Jay Dee gjorde. Alla ljuden hänger ihop..........

2. Redman - Muddy Waters

Utöver ett par beats som känns lite utdaterade så är allt perfekt. Funk, smuts, harmoniska stämningar, feta basgångar, allt ligger helt rätt. Alla beats låter behagliga för öronen men ändå hårda och smutsiga. För mycket skits desvärre.

3. Dr. Dre - 2001

Känns som att han typ skapade den moderna ljudbilden men den skivan. Skönt tomma beats där alla ljud har sin plats och gör det dom ska. Fantastiska melodier, brutalt sväng, tunga trummor etc.

6) Sist, men absolut inte minst att det SVÄNGER. Folk hajar aldrig varför jag sätter Soul Survivor som en av Pete Rocks "minst bra" album, för den fyller alla kriterier ovan. Soundet är fan perfection. Men med 4-5 undantag är det inte så mycket LÅTAR. Jag kan inte lyssna på låtar bara för soundet, jag vill ha låtar som svänger, call me old fashioned. Det är här en del av Jay-Dees, MF DOOMs och Madlibs beats faller för mig, fast de har sjukt fett ljud i sina beats.

Lever du i bizarro-world eller? Det finns ingen producent som någonsin kommit nära Jay Dee's sväng. Jo, en förresten: Madlib! Man blir nästan sugen på att binda fast dig vid en skolbänk och ställa sig framför svarta tavlan och rita grafer och shit men sväng känns ju först och främst och ska inte behöva förklaras så jag undrar verkligen hur taktsinnet ligger till hos dig.
Ps. Hela skolbänksmetaforen bör inte tas på för stort allvar, jag vet baserat på det du skriver i trådarna att du har en stor mängd kunskap ang. hip hop-musik, men det jag citerade där måste vara något utav det konstigaste jag någonsin har läst.

Funkenteller: Haha, det är lugnt, jag tar inte åt mig av sånt på forum osv.

Jag menar nog inte att de inte skulle ha taktsinne eller att deras beats ligger off beat eller så. När det gäller Jay-Dee älskar jag liksom du Fantastic Vol. II. Var besatt av den plattan när den kom. Beställde Slum Village stickers från USA och gick och klistrade överallt osv. Gillar även Welcome 2 Detroit jättemycket och andra lösa, låtar av Jay-Dee som t.ex. Last Donut Of The Night (den här får mig nästan att gråta) och F The Police för att bara ta två exempel. Men däremot tycker jag att det finns alldeles för många låtar med Jay-Dee (särskilt bland de som kommit efter hans död) där alla låtar litegrann flyter ihop till en massa och inte står ut som egna låtar. Samma kritik som jag har mot Soul Survivor också och gudarna ska veta att jag inte tycker det är en wack platta, men den saknar till stora delar det där lilla extra som PRs bästa skivor har.

Älskade Madlib också en gång, men tycker han mer och mer lever på sin ljudbild och inte gör unika låtar så mkt längre. Gillade låtarna på Mos Defs senaste och den där orangea LPn med Kweli men annars har jag inte gillat mkt med honom senaste 5-6 åren. Däremot är t.ex. första Quasimotoplattan ett oantastligt mästerverk för mig.

"Att deras beats ligger off beat" Jag måste käka nu.

Intressant ämne och kul analyser! Jag orkar inte riktigt komma med nagon motivering själv men Soul Survivors kan jag iofs skriva under pa ganska exakt. Ett exempel som kommer upp direkt är sista sidan pa 'The sun rises in the east': Come Clean, Jungle Music och Statik har alla grymt coola samplingar (vattendroppar, apläten och brus, fyfan!) samtidigt som trummorna och funken finns där!

Sen blev jag glad att Roethlisberger tog upp Dah Shinin, ett ganska underskattat album som jag anser är ett av de allra bäst producerade albumen. Beatminerz i sitt esse och soundet är sa mörkt och tungt. Nocturnal är OK, men Dah Shinin is da shit, wreckonize! :)

För att ta upp en skiva som kanske inte alla har koll pa, ãven om den säkert är den mest internationellt kända av de franska rapskivorna är 'L'ecole du micro d'argent' med IAM. Kanske inte de mest nyskapande flippar av samplingarna men funkig, tung, vacker och tekniskt fulländad är den. Ett tips om nan missat den, den är lätt pa min topp 5.

Soul_Survivor_II P33
Håller med angående Dilla, tycker folk accepterade mycket sämre kvalitet för att han var sjuk. Donuts och The Shining tycker jag inte är särskilt spännande. Donuts var väl i princip bara loops så svänget beror ju bara på samplingarna. Madlib tycker jag också har varit sinnessjukt tråkig sen typ 2006 men med tanke på LABCABINCALIFORNIA, Fantastic, Welcome to Detroit, Quasimoto, Soundpieces, ANDSOITISSAID så känns det ju fortfarande konstigt att påstå att deras beats inte svänger, eller svängde åtminstone.

roligt tråd, hinner inte skriva ngt långt nu, men jag måste hålla med funkenteller om att jay dee's beats verkligen har svänget. känner att jag börjar framstå som en dilla stan, men just det uttalandet av SSII får mig att vilja försvara snubben. återkommer med utförligare lista ikväll.

Funkenteller & Philip

OK, boys. Jag hatar att skriva såhär, för det framstår bara som om man är nån beskäftig glasögonsmurf, särskilt på nätet. Men, jag måste be er gå tillbaka och läsa vad jag skrev:

Det är här en del av Jay-Dees, MF DOOMs och Madlibs beats faller för mig, fast de har sjukt fett ljud i sina beats.

Lägg märke till: "det är här", alltså på en punkt av sju. Samt inte minst formuleringen "en del av".

Jag nämner alltså producenter jag gillar (Jay-Dee, Madlib, MF DOOM och lite högre upp ett album av Pete Rock, min favoritproducent genom alla tider). Sen nämner jag en aspekt ur vilken jag tycker en del av deras låtar inte är perfekta (i Madlibs, DOOMs och Jay-Dees fall en hel del av det senare materialet).

Jag säger alltså inte att det här är skitdåliga producenter eller producenter jag tycker väldigt illa om. Då kunde jag rabblat Timbaland, Neptunes och Swizz osv. Då hade jag blivit ifrågasatt av andra som älskar de producenterna, men då hade det åtminstone varit för nåt jag verkligen tycker, haha...

Jag tycker helt enkelt bara att t.ex. Jay-Dee i slutet av sin karriär ibland brast i förmågan att få varje låt att leva sitt eget liv. Att vissa låtar blev lite anonyma och del av en homogen massa. Däremot tappade han aldrig i sitt feta sound, trummorna, basen och alla de andra punkterna jag räknade upp. Det är alltså långtifrån så att jag säger att Jay-Dee var en dålig producent. Han skulle bara vara med som exempel på en grej. Ta det lugnt.

jag fattar att du inte tycker ngn av de nämnda är dåliga =)

Only built 4 cuban linx Är enligt mig det mest välproducerade albumet. Alla beats är riktigt bra och produktionen håller rakt igenom hög nivå. Många beats på plattan håller jag som bland de bästa beats ever.

Jag haller med sveningmar. Produktionen pa OB4CL ar het otrolig.

Kev Brown's album I Do What I Do håller jag varmt om hjärtat. Ett mellow sound rakt igenom med galna basslingor och trummor. Blir inte mer hiphop än så.

Be av Common. Kanye West går all out med sin produktion ihop med en inspirerad Common. J Dilla bidrar med 2 högklassiga beats.

fantastisk tråd och får co-signa de flesta plattorna här.

SS_II om du inte checkat Strong Arm Steadys - in search of stoney jackson som kom förra året tycker jag du ska checka den, helproddad av madlib och det va mysigt och svängigt med mer soul än jag brukar förknippa med madlib, tycker jag såklart. (sen ere kul o se att det finns en annan själ där ute som inte blir våt i brallan av swizz och neptunes!)

Då de flesta av mina klassiker redan bockats av tänkte jag slänga in wildcardet:

Fashawn - Boy Meets World (2009)
Spännnande och mysiga beats som alla följer samma soul-känsla, och enbart 2 låtar jag inte blir medryckt av (Breathe och Freedom).
Snyggt och innovativt proddat med mycket chops och lager, exile är en av mina nya favoritproducent. Sedan att det faktiskt är en platta som släppts nyligen är något som jag tycker är väldigt kul.

Nackdelen är väl i att ovanstående är dubbelsidigt, blir väldigt mycket soul i plattan, inte speciellt många variationer i sample-katalogen.

Onyx - All We Got Iz Us
en platta med högklassig produktion som inte får tillräckligt med rampljus enligt mig.
Nej den må inte vara på samma nivå som ovanstående klassiker men det är nog en av mina top 15 plattor produktionsmässigt. Hårt rått och helt fantastiskt exempel på 90-talets east coast-sound.

InI - Center of Attention
Kanske för mig den absolut bästa plattan någonsin, och efter det påståendet har jag på mig regnjackan, för nu kommer det regna bajs men den är magisk.
Spännande minimala beats med trummor som får Alchemist att gråta.
Smutsigt, minimalt och magiskt. Inte en enda låt jag ogillar.

Marrelarre: Jo lyssnade igenom den men beslöt att den inte var köpvärd. Var nån enstaka låt jag verkligen fastnade för faktiskt.

INI tror jag inte är kontroversiellt att gilla. Den har ju riktigt solid produktion rakt igenom.

mkt bra som är nämnt men det som tilltalar mig är oftast bangers, som man kan headnodda till. Jag gör helst egna mixtapes och lyssnar på lösryckta låtar, men ska man bedöma hela album så e det lite andra kriterier. hur som, två album utöver alla som är nämnda som är extremt väl producerade är:

Snoop Dogg - Doggy style
enligt min personliga smak det bästa Dr dre producerat. Funkigt/svängigt och cleant men smutsigt samtidigt. inte de mest flippade samplingarna men fortfarande väldigt bra ljudbild med tunga basslingor. bättre än så blir det inte för mig.

Mobb Deep - Hell on earth
smutsigt, rått, mörkt, skräckinjagande beats, havoc på sin peak imo. få album vars beats skapar sådan sinnesstämning tillsammans med väldigt väl komponerade rhymes.

två album som inte en enda låt behöver skalas bort och inget beat inte passar in.

Hmmmmm!! Det finns så många.. Många har nämnts, men de jag kommer på såhär direkt:

Pete Rock & C.L. Smooth - Mecca and the Soulbrother
SSII förklarade denna på pricken.. Kungen av trummor dessutom..

En skiva att sjunka ned i och försvinna på en ocean av mystiska ljud man inte fattar hur de skapats men som känns gjorda för varandra och VARJE låt är en fet jävla hit. Don't get me started on trummorna och basen...

Smif-n-Wessun - Dah Shinin'
Ruggigt fet produktion på denna. Beatminerz i sitt esse tycker jag. Helt sjuka basgångar. Enkelt men effektivt, basgång, drumbreak, lite horns. Allt som behövs!

Cypress Hill - Temples of Boom
Muggs lyckas verkligen hålla det där mörka röda-tråden genom hela skivan. Antagligen min favoritplatta med Cypress Hill.

InI - Center of Attention
Helt underbar platta. Vet inte varför du förväntar dig skit för att säga det Marrelarre?

SS_II
Gillade inte alltså? smaken är som baken antar jag..

och nja inte kontroversiellt, inte det jag syftade på, men att jag sätter den över andra pete rock-proddade plattor är ofta ifrågasatt. Sen blev jag sugen på att trycka in alla hans plattor här, pete rock är fantastisk.

Efter läst tråden kan jag bara hålla med om en massa bra album nämnts.

Doggystyle
The Infamous
Hell On Earth

Alla givna på min lista.

Sen glömde jag RZA vilket är katastrofalt. Hans produktioner mellan 93-97 är den största bedriften av någon hiphopartist någonsin. Kvalitén på allt han fick fram då är en osannolik bedrift. Behöver inte nämna alla album för alla heads här inne.

Övriga album.

Kanye West - MBDTF

Vet inte om jag hunnit smälta hur bra albumet är än. Eller om jag ens hunnit lyssna på de tillräckligt många gånger. Men jag tycker allt är top notch.

D'Angelo - Voodoo

Vill även flika in denna pga att producenter som J Dilla, ?uestlove, DJ Premier, Russell Elevado och Raphael Saadiq var inblandade i detta mästerverk. Allt är perfekt.

Philip sa det; finns ingen skiva som är närheten av vad havoc gjorde på Hell On Earth; så innovativt, så tidslöst, så konsekvent, så eget, så snyggt.

Cypress Hill - Temples of Boom
Muggs lyckas verkligen hålla det där mörka röda-tråden genom hela skivan. Antagligen min favoritplatta med Cypress Hill.

lika bra som Havoc var på Hell on earth vad Muggs på denna plattan. Helt sjuka beats, slog mig nu att deras stil vid detta tillfälle var ganska lik och plattorna kom ju ut med ett års mellanrum.

Marrelarre: Ogillade inte direkt, men inget jag kände att jag ville lägga mina pengar på, finns så många bättre skivor därute jag saknar...

lika bra som Havoc var på Hell on earth vad Muggs på denna plattan. Helt sjuka beats, slog mig nu att deras stil vid detta tillfälle var ganska lik och plattorna kom ju ut med ett års mellanrum.

Word. Helt galna!

På tal om Strong Arm Steady-plattan har jag ett ex (vinyl) sealed till salu för 100kr om någon är sugen.

ILLMATIC någon?

Kanske inte helt representativ då flera olika producenter bidragit men tycker att ljudbilden är ruskigt sammansvetsad ändå.

The Chronic är en annan favorit. Otroligt välpolerad och helt klart roligare att lyssna på än 2001.
Low end Theory och Runaway Slave grävde djupare i jazzbackarna än vad någon annan gjort tidigare och flippar de mest fantastiska basgångarna med hornloops och trummor som gör att du ligger med stödkrage efter för intensivt lyssnande.

Och Mecca & The Soulbrother så klart. Makalöst snygg prod på den, även fast jag tycker The Main Ingredient kan vara snäppet bättre i sin helhet.

Håller verkligen med om att The Chronic är mycket roligare att lyssna på än 2001.

Äntligen nämner någon the chronic.. Men ingen 3 feet high & rising? Run-DMC's debut?

Malk de Koij - Sneglzilla

Run-DMCs debut är jävligt snyggt producerad.

Ett av dom bättre nya albumen är The Left - Gas Mask. Grym produktion av Apollo Brown, många bra beats och ett bra tema på albumet.

Jag maste anda saga att produktionen pa Only built for Cuban linx slar allt. Jag ar inte ens ett speciellt stort fan av Raekwon men anda anser jag detta vara det basta album som nagonsin gjorts. Latar som Incarcerated Scarfaces, Ice cream, Verbal Intercourse, Heaven and Hell, Criminology och Wu-Gambinos har helt sinnessjuka beats...

RZA om inspelningen av OB4CL

"everything was recorded in my basement. No engineer, no assistant engineer. I did everything on that shit. The only two albums I did with nobody fucking with me was Linx and Liquid Swords. I was on a mission. To make all those early albums took three and a half years of my life. I didn't come outside, didn't have too many girl relations, didn't even enjoy the shit. I just stayed in the basement. Hours and hours and days and days. Turkey burgers and bluntes. I didn't know if it was working. But nobody could hear or say nothing, no comments, no touching the board when I leave. Everything was just how I wanted it."

For er som ar intresserade, lank till intevjun om inspelningen av OB4CL

http://www.ilxor.com/ILX/ThreadSelectedControllerServlet?boardid=41&threadid=39731

Och Mecca & The Soulbrother så klart. Makalöst snygg prod på den, även fast jag tycker The Main Ingredient kan vara snäppet bättre i sin helhet.

Word på den!

Ett av dom bättre nya albumen är The Left - Gas Mask. Grym produktion av Apollo Brown, många bra beats och ett bra tema på albumet.

Och word på den!

efter chronic 2001 lägger jag min röst på the black album av jigga

Med allt snack om OB4CL måste jag säga att mitt beatmässiga favoritalbum från Wu-Tang är Ironman. Varierat, men ändå sammanhållet. Och i princip alla beats är grymma! Sen finns det en annan känsla i OB4CL, en mörkare och mer särpräglad känsla som är spännande. Fast i ren kvalitet tycker jag Ironman vinner!

Bara jag som tycker Enter The Wu har överlägset bäst produktioner av Wu-plattorna?

Soul_Survivor_II skrev:
Bara jag som tycker Enter The Wu har överlägset bäst produktioner av Wu-plattorna?

av wu tang clan ej inräknat solo album så håller jag med.

Att The Chronic skulle vara bättre än 2001 kan bara handla om nostalgi :)
Kan typ inte lyssna på The Chronic då den låter förfärligt jämfört med 2001 och Doggystyle.

Gangstarr - Moment of Truth

Gick igenom samlingen och insåg att jag glömt hur jävla mycket kvalitet de finns på detta album.

--

Honorable mentions.

Madvillain - Madvillainy

Allt är väl redan sagt om detta album. Hörde DOOM live och då lät Madvillainy låtarna som om dem inte var gjorda för att spelas live. Kan va ljudteknikern som var skyldig. Kanske Madlib som mixat beatsen lite för slarvigt? Vet ej vad ni som sett honom live säger. Men ja, det var bara en notis på ett annars perfekt album.

Scarface - The Fix

Typ bara bangers på albumet.

Little Brother - The Minstrel Show

9th Wonder i sin prime. Allt blev rätt.

Outkast - Speakerboxxx/The Love Below

Låter fortfarande tidlöst.

Philip: Jo, självklart, men jag menar bland alla, även soloalbumen.

Roethlisberger: Tycker 2001 har en del bra låtar, men även de bra låtarna är liksom "bagateller" jämfört med låtarna på The Chronic. Stråkar hit och studiomusiker dit och proffsigt och snyggt och cleant och...därför inte så jävla hiphop? Men det kanske är önskan att höra lite grit and grime i sin hiphop du kallar nostalgi? För mig ligger i begreppet "välproducerad" hiphop mycket just det här att få till den där svärtan och smutsen, som jag tycker The Chronic har mkt mer av än 2001. 2001 är en fin radioplatta. The Chronic är en fet hiphopplatta. Nu hårddrar jag det väldigt här, men försöker hitta ett sätt att beskriva varför jag tycker tvärtom. Intressant att du strax därefter nämner Moment Of Truth som jag också tycker är en bra skiva, men ett klart steg "nedåt" från de tre klassiska Gang Starr-albumen just pga att den är så clean. Producerad för CD-ljud? Producerad mer som en välproducerad popskiva och mindre som ett välproducerat hiphopalbum än de tidigare. Det är det här "cleana" jag har svårt för. För mig blir det plattare, enklare och ger inte lika mkt djup och replay value.

Jag förstår inte heller tjusningen med 2001, det finns inget djup i ljudbilden - det låter ju som om alla beats är gjorda med keyboard (är det alltså musiker som spelat?)

Enter the Wu-Tang har ju den där levande och smutsiga ljudbilden och är absolut ett grymt album, men jag tycker ändå att beatsmässigt så är både Ironman och OB4CL bättre. Enter the Wu-Tang låter mer som en demo medan de följande skivorna låter mer som färdiga produkter, lite mer proffsiga (utan att låta för cleana). Men en grymt bra demo dock! :)

Supreme NTM - Paris Sous Les Bombes (1995)

Supreme NTM - NTM (1998)

Blu & Exile - Below The Heavens

Kano - London Town

Common - Finding Forever

Nas - Illmatic

Mos Def - Black On Both Sides

Outlandish - Sounds Of A Rebel

Illa J - Yancey Boys

Allt med A Tribe Called Quest

Att The Chronic skulle vara bättre än 2001 kan bara handla om nostalgi :)
Kan typ inte lyssna på The Chronic då den låter förfärligt jämfört med 2001 och Doggystyle.

håller inte riktigt med dig även om jag tycker 2001 e riktigt tung trots sin "cleanhet". chronic och doggystyle påminner ju mer om varandra och snarlika i stilen och är från en annan tid än 2001. teknikens under har medfört mkt gott men det smutsiga soundet lämnade den bakom sig i mångt och mkt.

Ref:

Det snackades mycket om det när 2001 kom. Vill minnas att snacket gick ungefär:

Dre använder mycket studiomusiker. När du samplar får du betala både upphovsmannen (låtskrivarna) och artisten som spelat in originalet. Genom att använda studiomusiker i stället behöver du bara betala upphovsmannen till samplingen. En avgift mindre. Sen får du betala studiomusikerna också förstås men de är nog mer av lågavlönade proletärer i sammanhanget.

Jag vet inte i vilken mån det stämmer. Vet inte om Dre fortfarande grundar med samplingar och lägger studiomusiker/spelar själv ovanpå a la Just Blaze eller hur det funkar. Men det låter onekligen på ljudet som om det skulle kunna ligga något i det. Jämför t.ex. hur Missin’ Linx flippade Axelrodsamplingen och hur den låter på 2001. Nån med mer tränat öra kan säkert avgöra om det är en sampling även hos Dre, men poängen för mig är att det låter som om han bett nån annan spela samma break och det låter avgjort sämre/tråkigare än på Missin’ Linx låt… En stor del av tjusningen med samplingar är ju just att fånga en viss atmosfär som finns i breaket och som ofta är omöjligt att återskapa även om en duktig musiker spelar det note for note. Tycker en del av breakets "själ" saknas i Dre-låten.





Ang. Wu-Tang måste jag nog ändå envisas. Jag tycker också jättemkt om många av beatsen på t.ex. Ironman, men det känns som om det är ett något "fattigare" album ändå i slutändan. Färre sköna breaks/ljud per låt för mig typ. RZA hade gått in mer för att hitta en snygg loop och bara loopa den låten igenom. Ett par av spåren kan bli lite långtråkiga. På Enter The Wu händer det hela tiden nånting med beatsen och ljudbilden och den känns därför mer "välproducerad" för mig. Mer originell, mer unikt RZA och mer mind blowing på nåt sätt. Men i andra sammanhang föredrar jag enkla beats med få samplingar (som på Diamond Ds debut) så det är säkert 100% smaksak/slump vilket man föredrar.

Mos Def - Black on both sides

T.I - No Mercy

Tycker detta var det skönaste släppet från en världskänd artist på länge.

Oftast brukar där vara någon mainstream låt eller något speciell låt som jag alltid ogillar.

Gillade allt på denna plattan, bra samplat och sköna beats + bas.

Förövrigt är där väl äldre plattor som ligger i min skalle eftersom man sällan köper CD skivor mer så uppmärksammar jag inte plattor på samma sätt.

Enligt mig är väl en bra platta den som har en viss stil, ett gemensamt budskap i alla låtar.

2Pac - Me Against The World & Better Dayz

Immortal Technique - Revolutionary Volume 2

Nas - God's Son

Finns mycket mer men orkar inte tänka haha

Kanye West - MBDTF

Vet inte om jag hunnit smälta hur bra albumet är än. Eller om jag ens hunnit lyssna på de tillräckligt många gånger. Men jag tycker allt är top notch.

Vet dock inte om jag kan hålla med på denna. Finns låtar jag tycker är sjukt bra på denna plattan som "So Appalled" "Blame Game" "Who Will Survive In America" "Lost In The World" "Hell Of A Life" "All Of The Lights"

Dock så finns det också de dåliga. Som "MONSTER" (Ända jag diggar är början med Rick Ross & Kanye) Nicki Minaj överhuvud taget brutalt mördar låten (Och ja, negativt) Heller inget stort fan av Jay-Z.

För att inte nämna hur dålig kvalité där är på "Gorgeous". Helt för mycket distortion. (Fattat att det är lite av Kanye's stil just nu. Finns till en gräns i nästan alla låtar på plattan (Om inte alla) Men det totalt förstörde denna låten.

Hinner inte motivera men jag tycker dessa kan läggas på någon sorts lista.

* Dah Shinin'
* Endtroducing...
* Breaking Atoms

Breaking Atoms

Sant

Egentligen är mitt bidrag väldigt blygsamt jämfört med de tidigare förslagen, men jag tycker faktiskt att Pharrell - In My Mind har väldigt bra ljud, många bra beats o.s.v. Går ju inte att jämföra med t.ex. Step In The Arena, men ändå nämnvärd!

Till exempel denna

Finns låtar jag tycker är sjukt bra på denna plattan

Fast det handlar ju inte om hur bra låtarna är :) handlar ju om hur välproducerad skivan är..

OB4CL är nog en av dom mest välproducerade skivorna. inte för att jag är ett speciellt stort fan av Raekwon, men ah.

Will rap for food.. alltid gillat produktionen på den plattan, låtarna följer upp varandra perfekt! :)

2001

Illmatic

dom två sista tycker jag talar för sig själv..

om man ska gå efter "röda tråden"-typen (dvs sammansat musik som hänger ihop bra), så säjer jag -----

Pete Rock "mecca & the soul brother"
dre "chronic"
snoop "doggsytyle"
jedi mind tricks "violent by design"
canibus "rip the jacker"
mf doom "operation doomsday"
gang starr "hard to earn"
dogg pound "dogg food"
kanye west "college dropout"
cypress hill - "black sunday"

pharcyde "labcabincalifonria" var oxå fin
group home "livin proof"
big l "lifestylez"