Ah, jag har en stor hatkärlek till sånt här. Finns ju hur många termer som helst som man skrattade sig fördärvad åt på Mitt Sjätte Sinne och de andra skivorna där i "andra vågen" sent 90-tal, men som man i vissa fall på något sätt omärkligt började inkorporera i sitt eget språk. Och gjorde man inte det så började man höra andra svänga sig med uttryck som "att vara nere med...". Tror den t.o.m. hamnat hos typ indieskribenter som förmodligen inte skulle kunna peka ut MC Shan i en line up vid det här laget. Vill minnas att det var på Mitt Sjätte Sinne också som de lyckades klämma in TRE stycken skönt fulsnygga direktöversättningar i EN mening. Typ: "Den här går ut till" alla som "varit nere" sen "dag ett" (Peace to DITC, men "dag ett" liksom, wtf?) "Går ut till" kan funka tycker jag, för det är inte exakt samma sak som att dedikera eller tillägna, så det fyller en lucka. "Vara nere med" är bara OK på skämt men "Dag Ett" funkar fan inte på några sätt och vis. En annan fras som spridit sig oerhört de senaste 10 åren eller så, utan att översättas alls är ju Hot Boys-termen bling bling. Jag tycker det är otroligt svindlande och lika kul varje gång när man ser någon clueless typ modeskribent i Metro droppa den gamla dänga. Även "dissa" verkar ha smugit sig in i mångas vardagsspråk. En term som kändes jävligt hiphop för tio-femton år sen. Tror inte gemene man ens hade förstått vad man menade. Ju mer man tänker på det, desto mer känns det som om hiphopspråket, oöversatt eller direktöversatt, haft mycket större effekt i Sverige än själva musiken i sig.