Mikrofonkåt (Fredrik Strage) - Vad tycker ni?
Har nyligen läst Fredrik Strages bok om svensk hiphop - "Mikrofonkåt" - ytterligare en gång, efter många tidigare genomläsningar.
Vad jag fattat så fick boken goda recensioner bland mediakritiker och liknande, medan hiphop-fansen inte gillade den alls. Detta verkar bero mycket på Strages fastlåsning vid begreppet "wiggers", ett begrepp som i tid och otid myntas i boken. Många menar att han till varje pris försökte få igenom teorin att vita utövare av hiphop bär på ett behov att vilja vara svarta, eller åtminstone att de bär på tendenser till det.
Men jag tycker ändå att det är en sjukt intressant och välskriven bok. Det är ju verkligen inte många gånger som man får följa artister som Organism 12, PST-Q, Seron, Fattaru, Ken, Big Fred, Petter, Kashal-T, Loop Troop med flera på denna intima nivå som råder i boken.
Big Fred ska ha sagt att Strage framställde alla i boken väldigt extremt, och menar att han själv framställdes som en skrikande dumskalle, och Petter som en alkoholist. Men vad tycker ni om Fredrik Strages bok? Bra, dålig, usel, intressant, annat? Skulle vara nice med en diskussion.