Pmsbloggen- en biktblogg för prementruella
Pms kan vara rent ut sagt förjävligt. Hur hårt man än anstränger sig dras tankarna ändå till just sånt som snabbare än blixten får tårarna att trilla. Men mitt i känsloutbrottet över en i snabbköpet kvarglömd ensam liten vitlök finns samtidigt något väldigt tragikomiskt, som man efter dagar kan skratta åt eller känna igen sig i. Känslan kanske kan få nästa utbrott att bli desto mildare och lite, lite lättare.
Varför inte dela med sig av erfarenheterna med andra? Oavsett om de är dråpliga, sorgliga eller bara sjukt tragikomiska. Oavsett om de handlar om att storstäda hela lägenheten, skälla ut folk eller börja gråta över spilld mjölk.
På http://pms.webblogg.se/ kan du läsa om tjejen som skäller ut sin pojkvän för att han inte diskat, om hon som gråter över en i snabbköpet kvarglömd vitlök, hon som klagar över att hon aldrig blir kramad som när hon blir kramad utropar "Usch, sluta krama mig". Mycket nöje!