Maxwells Demon
Hej alla kära medhippies. =)
Ju, jag och god vän hade ett av våra djupsinniga samtal, då vår, eh, sinnestillstång medgav dessa speciella synvinklar på den annars monotona värld vi lever i. (Tolka hur fan ni vill..) Vi diskuterade ett av livets många mysterium idag och vårt samtal kom in på energi och vidare på termodynamikens huvudsatser.
Nu kanske inte alla vet vad det handlar om men i detta sammanhanget är det inte viktigt. Det behandlar något som rör bla. omvandling av energi och entropi. I alla fall, så kom vi in på en snubbe som hetter James Clerk Maxwell, och den här snubben var en matematiker & fysiker som levde på 1800-talet. Han var liksom den tidens Einstein. (Som Eienstein förenade han två skilda teorier till att omfatta en, som kallas elektromagnetism.)
Han blev iaf. ombedd av en annan snubbe att typ beskriva termodynamikens huvudsatser. (Förkortat story...) Han gjorde detta men med samma brev, lite för att jävlas och reta gallfeber med den andra snubben, (samt förmodligen vartenda fysiker som kom att leva efter honom...) skickade han även en liten present. Den här presenten kom att kallas för ”Maxwells Demon”. (Se Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Maxwells_demon)
Det hela går ut på (förenklat) att flytta över snabba luftmolekyler i en behållare till en annan genom en lite skjutdörr som öppnas och stängs av en liten varelse. Efter ett tag så skulle ena behållaren då innehålla endast snabba molekyler och då därmed högre temperatur. När det råder två olika temperaturer i två skillda behållare, kan man använda mellanskillnaden för att utföra arbete. (T.ex. driva en turbin.. En ånglmasking fungerar just pga. skillnaden mellan temperaturen i ångpannan och luften utanför.)
Detta strider ungefär mot allt vad termodynamiken står för. (Och ungefär 99% av allt annat som är fysik och matematik.)
Sen dess har alla som någonsin pluggat matte eller fysik, fått denna demon på halsen, någon gång under studietiden, somliga mer än en gång. I alla tider så har man dessutom trott att man äntligen kommit på en lösning, precis som idag. (På Wiki står det t.o.m en ”lösning”...)
Den gällande lösningen på problemet, idag, är att demonen i fråga måste kunna se molekylerna för att kunna avgöra om den ska öppna luckan eller inte. Då måste den belysa dom med ljus och detta tillför energi till systemet. Energin avges då som (jävligt förenklat) som entropi och därmed vinner termodynamiken hela spelet. (Energi omvandlas, entropi ökar, som i alla andra fysiska system och därmed så gör demonen själv av med energi som blir till arbete.)
Men nu kom vi på en sak som alla verkar ha missat. (Eller vi kanske är bara extremt stekta i skallen...) Demonen är ju pytteliten. Så liten att den skulle kunna se molekyler. Då är dess inre organ och celler så små, att dom är mindre än något som kallas för ”Bohr-radien”. Det är ungefär en storleksgräns där klassisk fysik övergår till kvantfysik. På kvantnivå existerar varken tid eller rum på det sätt som vi är vana vid. Det finns inga avstånd och allt existerar överallt samtidigt. På den nivån kan alltså demonens hjärnceller inhämta information om exakt vilken partikel som helst i universum. På den nivån behöver inte demonen se några molekyler, den vet precis var dom är och vart dom är på väg och hur snabb.
Den vet då när den ska öppna luckan!
Tada!!
Eller, jag vet inte... Tugga på den, ni...