Pliktetiken är (indirekt) utilitarism!! ?

Rätta mig om jag har fel, det var längesen jag läste filosofi. Pliktetiken ser till själva handlingen och utilitarismen ser till utgången av handlingen. Visst kan då resultaten av de båda sammanfalla vissa gånger men ofta skulle det ju inte göra det. Utilitarismen skulle ju inte ha något problem med att döda en person för att maximera nyttan för alla andra (såvida inte onyttan av att döda den personen väger tyngre än den vunna nyttan förstås). En pliktetiker skulle väl aldrig kunna döda en person?

Eller?

plus att ingen funkar i praktiken

Ingenting som dras till en extrempunkt fungerar väl i praktiken? Det finns alltid några undantag som gör att den extrema teorin faller.

ligger nått i det

Ehh är slut i huvudet nu så ber om ursäkt om jag missförstått frågan. Är indirekt utilitarism någon annan filosofi eller vadå? fattar inte de du har kopierat in..

Men candide har ju rätt i det han säger, en pliktetiker bryr sig aldrig, i teorin då, om konsekvenserna av sitt handlande utan det moraliskt rätta är alltid att följa en regel, för regeln vet bäst. utilitarister ser till vad som troligen skulle gynna den stora masssssan i slutändan och detta är då det enda moraliskt rätta att göra, även om det bryter mot en Plikt eller liknande.
Sen skulle ju en pliktetiker självklart kunna döda nån, om det är plikten dvs,.. men det forstog du ju nog..

candide, korrekt. en pliktetiker skulle väl i princip kunna döda en person så länge detta inte strider mot hans plikt. Kant var lite otydlig när det kom till exakt vad denna plikt var men i grova drag kan man väl säga att man inte ska göra mot andra vad man inte vill att andra ska göra mot en själv. mao är det väl ganska osannolikt att en pliktetiker (rättfärdigt) skulle döda någon.

Monsta! & övriga, jag tror att poängen i frågeställningen hänger på termerna "riktighetskriterium" och "beslutsmetod". dvs om utilitarismen (i detta fall) används innan handlingen som en metod för att avväga vilken handling som är den rätta att utföra (bestlutsmetod) eller om utilitarismen i efterhand kan avgöra huruvida den utförda handlingen var den riktiga att utföra svarandes mot utilitarismens principer eller ej (riktighetskriterium).

det är alltså skillnad på att använda utilitarismen för att fatta beslut och att med utilitarismen som måttstock mäta huruvida en handling var bra eller dålig. om vi använder en annan metod för att fatta beslut kan resultatet bli utilitaristiskt rätt. precis som den osynlig handen sägs reglera den fria marknaden (där alla agenter handlar rent egoistiskt) och ge den för samtliga bästa situationen. är ni med?

S.k regelutilitarism bygger på att utforma regler, som, om de åtföljdes av alla, skulle generera största möjliga nytta för alla. Den enskilde slipper då försöka överblicka alla tänkbara konsekvenser av alla möjliga val i alla situationer (utilitarism som beslutsmetod) och kan istället finna sig i att i alla situationer följa reglerna (pliktetik) vilket ger ett optimalt resultat (utilitarism som riktighetskriterium).

Kruxet är att om den enskilde är övertygad utilitarist, kommer han förr eller senare hamna i en situation där det blir rationellt att bryta mot en regel för att en tillfällig olydnad genererar större nytta. Det perfekta samhället är således ett samhälle där folkmajoriteten agerar utifrån en pliktetik (eller en anna irrationell morallära som legitimerar den positiva rätten), samtidigt som en lagstiftande elit agerar utilitaristiskt.

utilitarism är bra!

Kymlicka? Det var väl snubben som skrev den där jävla dryga gula boken om politisk filosofi?

Jihad på hans näsa.