när jag dör....

varför låter karma mer otroligt än reinkarnation och om du inte minns ditt tidigare liv kan man då egentligen påstå att det är DU som föds på nytt?

Joel413 P25 jag och jag.. jag menar att själen förflyttas till en annan kropp :)

för när du försvinner kan ju inte allt bli svart bara sådär. om inte himmelen finns och för vissa helvetet. men hur blir de typ? kan ju inte bara ta slut?

Massive_

Ställer du krav på livet?

Enligt mig finns det ingen början och inget slut, tiden är oändlig precis som universum. Din kropp och ditt sinne är skapat av partiklar och atomer som kretsat runt i universum och bildat liv. Nog vore det rimligt om dina kvarlevor återgick till denna materia men att din själ, energi eller minne skulle hoppa in i en annan mans pung låter högst otroligt. Livet är ett jävla elände, varför vill någon överhuvudtaget uppleva det och dessutom förevigt i olika kroppar? :/

Livet är ett jävla elände, varför vill någon överhuvudtaget uppleva det och dessutom förevigt i olika kroppar? :/

Äntligen en vettig kommentar i den här tråden.

Varför låter inte karma troligt? Tanken är ju enklare än reinkarnation .. :)

Jag tror att när man dör så är man borta och det finns ingenting.
Därför hatar jag och tänka på döden. Att man kommer försvinna och att det kommer att hända.
Man ligger och ruttnar i sin kista. Helt instängd. Kroppen man har levt med i hela sitt liv äts upp av maskar.
Sen finns det inget kvar. Efter ca 50-60år öppnar de ens grav när man förmultnat och lägger i en ny döing.
Sen är hela ens familj borta och ingen minns en.
Wihoo

pereZosOo: Låter som en riktig västerlänsk 21th century view :) Grattis till dig!

Billy Connolly sa det bra: Where do we go after we die?, same place we were before being born, NOWHERE!"

Massive_: det berror helt på vad man definierar som jag, du, livet, efter och före.. det är svårt att avgöra såna här saker ur våra högst objektiva perspektiv.. om jag försvinner så blir inte allt svart, för att uppleva svart så måste någon vara där och uppleva det, om jag försvinner är det varken svart eller vitt eller något annat.. kanske delar vi en själ, att livet är ett liv och vi bara är små celler i det stora som inte kan förstå helheten ur vårt lilla perspektiv, kanske är det medvetandet alltid kvar, men visst fan kommer allt jag är nu försvinna, lägger man in karma i ekvationen så kommer ju dock mina hadlingar ekagenom evigheten, jag har påverkat någon om har påverkat något annat och är därmed en länk i existensens kedja, miljarder och åter miljarder händelser kommer att utmynna ur min existens, på så vis försvinner jag ju aldrig..

Industrigatan:

Livet är ett jävla elände, varför vill någon överhuvudtaget uppleva det och dessutom förevigt i olika kroppar? :/

det finns ingen naturlag som säger att livet är ett jävla elände så det där påståendet är väl i allra högsta grad en smaksak inpackad som ett faktum..

förövrigt finns det ingen kultur vad jag vet som tror på reinkarnation som något man vill uppleva, det är ju något man vill komma ur i både i hinduismen (eller alla de läror som packas samman under den benämningen) och buddhismen..

Tech: shit jag minns inte vart jag var innan jag föddes, hur minns du det? eller är allt man inte minns lika med nowhere? isåfall fanns jag alltså inte de där gångerna jag fått blackout och jag fått blackout? eller är grejen att någon annan måste minnas en? det är ju ett snyggt citat men inte bevisar det något.. om allt man inte minns inte var något så är vi ytterst lite då vi bara minns en bråkdel av allt vi går igenom.. jag säger varken att han har rätt eller fel bara att han inte vet och inte jag eller du heller..

Massive: vad är själen? hur förflyttas den?

Joel413

handlar inte om att man inte minns vart man var, ens minne kan ju omöjligt finnas innan man själv existerar.
klart du fanns när du fick blackout, minne har ingenting med det jag skrev att göra.
och än en gång, VAD HAR MINNE MED SAKEN ATT GÖRA?:)

tror du missuppfattar mitt citat, stryker under det du ska fokusera på;
vart var man innan man föddes, ingenstans, man existerade inte.
vart hamnar man när man dör, ingenstans, man existerar inte.
blev det klarare?

Tech: jag vet vad det innebär jag ifrågasätter bara vetskapen om att inget av det man är fanns innan den organism man är föddes. enda sättet jag kan se att man drar slutasten att inget av en existerade innan födseln måste bygga på att man inte minns det. om det finns (vilket ju är fel ord isåfall) en metafysisk själ, vilket väldigt många tror av någon anledning (kanske en anledning som bör tas på allvar kanske inte men med tanke på antalet människor som känner så kanske man iallafall inte bara ska förkasta det helt), så kan den ha funnits innan man föddes och därmed var man inte nowhere innan man föddes utan somewhere else, om man nu ser den hypotetiska själen som ens kärna.. å andra sidan så fanns ju garanterat inte jag som i den person jag är nu hur det än är med själ eller icke själ men å andra sidan fanns inte jag som den jag är idag för 10 år sen heller..

själv håller jag väl i stort med citatet, fast förmodligen på ett annat sätt än han menade, du la fram men tycker inte det direkt är knäckande emot de som tror på reinkarnation.

hur har han kommit till den slutsatsen liksom? om inte med hjälp av minne och icke minne så är man ju tillbaka i spekulationernas värld igen..

Tech: för att lägga fram det som han gör så får man ha väldigt hårda definitioner på vad "man" är, vad "jag" är, vad tid är och vad liv är, jag tycker inte att de definitionerna är så självklara och tydliga som vi som högst subjektiva individer gärna vill tro..

om jag är min själ, atman, min DNA kod, så är det inte självklart att jag inte fanns innan, min DNA kod har kontinuerligt utvecklats under miljontals år och det jag är är en förlängning av vad mina föräldrar är, vad mina förfäder var, vad min art har utvecklats till, allt det finns inkodat i min kropp och det styr nästan allt jag är så på sätt och vis fanns jag innan jag föddes, precis som ett datorprogram fanns innan det uppdaterades och kopierades..

allt har med hur man ser på sig själv, livet och koplingen däremellan att göra tror jag..

lägg märke till att jag kopplar iop konceptet själ och atman med DNA, tror de koncepten i mångt och mycket hänger ihop, själ och atman som en aning om det som vi idag observerat som DNA molekyler..

nu ska jag hoppa från bron, ha't bra

Om samma själar föds om på nytt i nya kroppar hela tiden, hur kommer det sig då att befolkningsmängden på jorden fördubblats på typ 50 år och ständigt ökar?

Jag vill tro men jag kan inte. men jag försöker dagligen, men rent logiskt och fysiskt så är det omöjligt att någon gud överhuvudtaget existerar.

Stereotyp: liv på andra platser i universum löser ju det rätt lätt plus att man enligt de flesta modellerna kan födas som djur med, mängder av djur utrotas medan människorna blir fler..

AcKeBoY: visa logiskt och "fysiskt" på att Gud omöjligt kan existera, kan vara bra att veta hur det funkar, mycket kommer förndras i världen när du släpper den infon..

Fan vilken ångest jag får av den här tråden, jag vill fan inte dö asså.

jag tror liknande. men kanske inte att man just föds till människa. för de finns männisor som dött och sen vaknat upp igen. Dem säger att allt blir ljust och vitt och att de känns som att dem åker upp mot taket. Tänk om de är att man föds. Ljuset och allt låter som de.

finns ju vissa som kommer ihåg tidigare liv i tidig ålder..
och platser dom varit på, väldigt många som känner igen sig på platser som dom besöker som om dom varit där förut, även om dom inte varit det under deras nuvarande livstid..

men absolut, man återföds.. dock tror jag att man spenderar endel tid i en annan "dimension" än den 3:e efter man avslutat sin tid för den här gången här..

ska ju tydligen finnas 9 dimensioner, varav jag har för mig att det är 4 vi människor ska kunna komma i kontakt med eller över till eller hur det fungerar..

4:e dimensionen ska vara den astrala världen.. som jag i dagsläget tror att det är mest sannolikt att man besöker efter den 3:e dimensionen..




for life is only an experience for the consciousness

Ingenting händer när man dör.

varför skulle något hända?

har inget emot nån tro öäverhuvudtaget du missupfatta mig joel, förnedrar inte nån religon vad var det för tolkning, ( JAG VILL TRO MEN KAN INTE ) för att det är fysiskt att en människa kan återuppstå från det döda som man säger att jesus gjorde(guds son)som ex,
och att mina hårstrån är räknade och att alla våra dager är förutbestämmda, kan jag tyvärr inte tro på trots att jag vill, men när jag hare tid så ska jag läsa mer om kristendom muslimen osv, jag är inte speciellt insatt i det

när vi ändå är inne på reinkarnation så har jag alltid funderat över det där med att det rent logiskt borde finnas ett fast antal själar på jorden som reinkarneras i all oändlighet...hur förklarar man då att jordens befolkning har ökat så monstruöst mycket? står ökningen av människor i direkt proportion till minskningen av andra arter? haha det vore underbart häftigt om man på något sätt fick se siffror på att det verkligen går jämnt ut, DÅ skulle jag verkligen börja tro på tanken om reinkarnation!

cliche
finns ju vissa som kommer ihåg tidigare liv i tidig ålder..
och platser dom varit på, väldigt många som känner igen sig på platser som dom besöker som om dom varit där förut, även om dom inte varit det under deras nuvarande livstid..

fast folk inbillar sig ju allt möjligt dumt så varför skulle det där vara något undantag?

Massive_ P18

En tanke jag haft kring detta är.. Hur kan isåfall antalet människor öka hela tiden?

Demento och Fatcaesar:

äh tar det väl igen.. finns ju flera förslag på svar.

1. liv på andra planeter, öppnar upp för oändligt många nya reinkarnationer på jorden.

2. reinkarnationen gäller över hela spektrat av liv från encellig organism till växt till djur till människa. har ni koll på att det inte dött lika många bakterier som det fötts nya människor under folkökningen? ;) till och med om man räknar bort liv på andra platser så räcker det gott med det här..

sedan finns det väl massa andra förslag med.. det skapas nya själar, det är en själ som återföds om och om igen som vi alla delar och som inte är bunden av tid och alltså kan återfödas som dig och mig samtidigt men ändå separat, en själ som skapar nya kroppar att födas i för att skåda världsaltet (sig själv) från nya perspektiv, tid och rymd gäller ej fför själar så vårt sätt att räkna huvuden är helt enkelt inte relevant för själar (omöjligt att tänka sig men vem säger att vi kan föreställa oss allt som existerar, vår hjärna är ändå om än fantastisk en aning begränsad) o.s.v..

AcKeBoY P19: ta det inte bokstavligt så ska du se att det blir vettigare att läsa religösa texter.. att alla hårstrån är räknade betyder kanske inte att det suttit någon och räkna alla hårstrån, att jesus återuppstod behöver inte betyda att en faktisk människa som hette jesus dog och vaknade upp igen, jesus behöver inte ens vara ett försök att spegla en riktig person..

Newschooler: varför skulle inte någonting hända? självklart händer något, att ingenting händer är till och med paradoxalt nog en händelse som händer efter döden om det är så. massor händer, människor sörjer, får nya insikter, kroppen förmultnar och blir till stoft och jord, medvetandet upplöses antagligen, världen blir en annan plats.. hur det upplevs för den som dör är en annan fråga och omöjlig att svara på, hade den inte varit det hade vi inte disskuterat det utan helt enkelt vetat det..

själv tror jag kanske att "ingenting händer" kan vara mer träffande än du själv menade det att vara.. men de tankarna är inte färdigkristaliserade så jag orkar inte ta upp dem..

Ett större problem än befolkningsökning vid momentan inkarnation torde vara att sannolikheten för att någon föds exakt samtidigt som en annan dör är noll antaget att tid är kontinuerlig och att inget fuffens försegår.

Nå jag antar att de tänker sig någon form av kösystem och ett stort antal själar i omlopp. Närmare bestämt ett antal större än någonsin mängden själabärande kroppar. En befolkningsökning gör då den genomsnittliga kötiden kortare. Den kollapsar inte systemet.

Dalai Lama tycks i alla fall köa en del. Senast dröjde det exempelvis två år från det att han dog till det att han återföddes. Gången innan det fick han vänta inte mindre än tjugo.

Apati: större antal själar än kroppar glömde jag helt av, självklart det mest självklara förklaringsförslaget..

varför skulle sannolikheten att någon föds samtidigt som någon dör vara noll, borde väl hända hela tiden?

Ett kontinuerligt utfallsrum består av en oändligt stor mängd oändligt små sannolikheter. Oändligt små sannolikheter har storheten noll.

Med andra ord, om tid är kontinuerlig och det finns oändligt många tidpunkter att födas på är sannolikheten att en person föds exakt samtidigt som en annan dör oändligt liten, noll. Sannolikheten att de två sakerna sker vid olika tidpunkter (skilda åt kanske av en miljondelsmiljarddels sekund) är ett.

Saker som har sannolikheten 0 kan dock inträffa men i konkurrens med saker med sannolikheten 1 har sannolikt så aldrig skett. Vi kan vara "nästan säkra" på att ingen någonsin fötts samtidigt som någon annan dött om tid är kontinuerlig.

Jag hänvisar dig till wikipedia om du vill läsa mer om detta. Exemplet med pilkastning i länken nedan svarar väl mot det jag beskriver ovan. Sannolikheten att träffa en specifik punkt på ett kontinuerligt pilbräde är noll. Sannolikheten att träffa en punkt annan än den specifika punkten är ett. Dock är punkten inte omöjlig att träffa men vi kan vara "nästan säkra" på att aldrig göra det.

Almost Surely

Du kan också titta på: Continuous probability distribution

Vi kan sluta oss till att hinduer antingen har en sjujävla tur, kan befrukta kvinnor genom självmord eller står i kö för att få återuppstå.

Apati: ja så sett, dock är ju en födsel till skillnad från döden en process och inte någonting som händer på en exakt tidpunkt, man föds ju under lång tid, det finns ju ingen punkt där man föds, ingen verklig sådan iallafall.. så hela den där uträkningen blir ju rätt oförankrad i verkligheten om vi inte först bestämmer ett exakt ögonblick där vi föds.. på det måste vi om nu det här fenomenet vore äkta bestämma exakt när själen tar kroppen på bebisen i besittning, ett foster är ju en process och inte en händelse.. folk dör medan andra blir till hela tiden..

tror inte ens att frågan går att disskutera såhär, det är ju en fråga om tro, själen påstås inte vara ett fysiskt fenomen inom materien vi kan mäta så det blir rätt onödigt att disskutera det som om det vore det.. kanske existerar (icke existerar) själen på en plats som inte berörs av sannolikhet och tid. kanske är det inget vi kan veta utan bara uppleva..