Finns tid? Vad är tid?

flux capacitorn skulle behöva en ny burk plutonium!

tiden är en bluff, precis som förintelsen. 

tiden är den fjär dimentionen och behövs för att man ska kunna mäta verkligheten, precis som höjd, bredd och djup. Tid existerar endast om det finns något som stör tidskontinuet, vilket all materia gör...

fjärde dimentionen*

Jag har faktisktiskt ochså funderat en hel del, på vad tid egentligen är...
Det är ju nånting som konstant är i rörelse och inte på något sätt går att stoppa eller kontrollera.När vi hör tid, tänker vi ju på tiden som "man kan se på klockan", fast det är ju bara någon typ av måttenhet någon har kommit på för att ha koll på dag och natt. Men tid är ju mycket mer än så...
Skulle faktiskt vilja läsa om det, länka gärna någon.

P.S Kom ihåg att just nu när jag sitter och skriver det här, är en viss tid. Nästa gång jag loggar in för att läsa om någon har skrivit något här inne, så kommer det att vara en helt annan tid. Och den "andra tiden" är förlorad, den kommer aldrig tillbaka...
Med andra ord är den en liten del av historien på något sätt.
Thats some deep shit ;)

är tid som ljuset, har det en speciell hastighet?

isf måste de ju gå att åka "i tidens hastighet" alltså skulle ju tiden stå still(om man åkte baklänges). men om tiden stog still skulle man ju inte kunna göra ngt, för det inte finns någon tid. för om det gick, måste de finnas andra tidsrymdar... och vad fanns före tiden? om tiden e oändlig måste de ju ha funnits ngt för 100000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000 miljarder år sen.

en annan häpnadsväckande tanke angående tid och ljus är att granska det vi ser på stjärnhimlen.

t.ex. ljuset tar drygt 8 minuter att färdas från solen, vad jag förstår innebär det att när vi tittar upp och ser solen ser vi den som den såg ut för 8 minuter sedan.

om vi då tänker oss Andromeda som också kan ses med blotta ögat på stjärnhimlen, därifrån tar ljuset 2,2 miljoner år att färdas till jorden. Vi ser alltså den galaxen 2,2 miljoner år tillbaks i tiden om jag dessa teorier rätt.

det är en svårgreppad bild av verkligheten.

som jag tidigare nämnde, är tid den så kallade 4de dimentionen, jag ska förklara saken:

ett endimentionellt tidskontinuum är endast rak, man kan beskriva sin possition med ett tal, som tex på en linjal, genom att endast nämna en possitin, exempelvis 9 cm, för att man ska kunna veta exakt var i tidskontinuet man befinner sig.

i ett tvådimmensionellt tidskontinuum räcker det inte med att nämna ett tal för ange possitionen, utan man måste ange två possitioner, som i en graf (y,x) för att man ska kunna veta exakt var man befinner sig i tidskontinuet.

i ett tredimmensionellt tidskontinuum behövs det tre possisions angivningar för att man ska kunna veta exakt var man är, som exempelvis ett flygplan, man måste hålla reda på inte bara y och x, utan också ett tredje mått, höjd, för att man ska kunna förklara exakt var man befinner sig i tidskontinuet.

Men nu är det som så, att inga av dessa dimensioner kan verka utan någon form av kombination mellan dem, inte endast av de ovanstående, utan måste samtidigt kombineras med Tiden, den fjärde dimmensionen.

Om ett flygplan anger sina kordinater (x,y) och höjd har man gjort klart för sig var man är just nu, men man måste även veta när detta inträffar, annars kan det kvitta... det kan ha varit 1000 år sedan flygplanet befann sig på just de kordinationerna och den höjden, och i så fall säger informationen ingenting om var flyplanet befinner sig just nu. På så vis blir tiden som ännu ett mått i tidskontinuet, man måste alltså ange 4 possitioner (låt oss säga: x,y,a,b) för att avgöra exakt var man befinner sig i tidskontinuet just NU.

skillnaden mellan tiden och exempelvis bredden eller längden är lika liten som de båda är gentemot varandra, så svaret på "vad tid är för något", är helt enkelt: tid är en dimmension, och ingår i de fyra dimmensionerna som tillsammans skapar den verklighet vi upplever i tidskontinuet.

Hmmm... tid kan väl ganska lätt definieras som en "metod" att placera
händelser i förhållande till varandra? Tid finns, eftersom det finns
någonting som har hänt, någonting som händer, och någonting som
kommer att hända. Äh, jag vet inte.

Seghjärna---> LÄNK

vad är det med er? jag har för fan svarat på frågan...

Zoo-man, hur självupptagen får man vara? 

Nej det finns inte, det är en illusion ..

Saker och ting blir äldre, men det kan omöjligt finnas tid. Det vore ju helt CP.

Muhjmathil_Ahmd X19

jag gav frågorna konkreta svar med fakta att backa upp med.

Tid är ett begrepp som vi har skapat för att förklara varför vissa saker inte händer direkt eller varför saker åldras/förändras

finns inget förflutet, ingen framtid, bara nu, om och om igen :P

Alltså, det här är en lika filosofiskt jobbig fråga som kan liknas med denna;

Om inget liv fanns, om inget existerade, skulle allt bara vara svart då?

Eller;

Så som jag ser färgen vit kanske någon annan ser som svart?
Förstår ni? Att färger ser olika ut från öga till öga...
Om jag tittar på snö så är ju den vit. Men om min kompis tittar kanske den är svart.

Förstår ni? Flummigt och bara jättejobbigt att tänka på=)

orkade inte läsa igenom alla snillrika inlägg..

men tid är inget som existerar rent materiellt. det är väl mer ett slags riktmärke som människan har infört för att hålla koll på natt och dag? människans kropp är anpassad att vila vid mörker och vara aktiv vid dagsljus. annars hade vi väl antagligen haft bra mörkerseende och rovdjurständer om nattlig jakt/aktivitet var menat från början..

äh, jag är trött! xD

Aristoteles beskrev tiden som ”ett mått för förändring, men tiden är inte en förändring i sig. Eftersom förändring kan ske snabbt eller sakta medans tiden är densamma.”  Aristoteles ger exemplet; ”tiden för hur ett löv bildas och utvecklas vara snabb eller slö medans tiden i sig varken kan vara snabb eller sakta.”

 

Immanuel Kant hade en annan uppfattning och pekade istället på att “tiden är I en subtil relation med sinnet, där vårt sinne strukturerar våra sinnesintryck så att vi vet a priori att tiden är som en matematisk linje.” Enligt denna teori är tiden en medveten erfarenhet.

 

Isaac Newton hävdade emot de andras teorier att: Tid och rum är en oändligt stor behållare för händelser men att de existerar oavsett om det finns några händelser eller inte.

Han sa också att: Tid och rum inte är något materiellt innehåll(går inte att ta på), men är ungefär som innehåll(substans) som varken är beroende av rörelse, materia eller något annat förutom Gud.

 

”Newton argued very specifically that time and space are an infinitely large container for all events, and that the container exists with or without the events. He added that space and time are not material substances, but are like substances in not being dependent on matter or motions or anything else except God.”

 

 

En mer nutida forskare och filosof, Bas van Fraassen, går lite på Kants linje och förklarar tiden som endast existerande i relation till något: ”Det skulle inte finnas någon tid om det inte fanns något som kunde uppfatta tiden. På samma sätt som det inte skulle finnas mat om det inte fanns organismer och det skulle inte finnas te om det inte fanns tedrickare. Eller inga kultur-objekt utan kultur. ”

 

En gemensam faktor hos ovan nämnda filosofer(förutom Newton) som det känns som om dem verkar vara överens om är att tid inte bara finns som tid ensamt. Det måste finnas något för att tid ska kunna uppfattas. Att filosoferna valt denna definition är förmodligen för att det ska vara möjligt att få grepp om tid överhuvudtaget, för att klara av att börja utreda tid någonstans ifrån.

Genom att relatera tid till händelser och saker gör det tiden möjlig att uppskatta i förhållande till ting. Något som skett från en händelse till en annan har på så sätt under en viss tidsperiod men om man skulle minska tiden mellan händelserna till oändligt liten, då skulle tiden mellan dem vara noll, alltså skulle händelserna inträffa så när som på samtidigt.

En annan faktor som jag tycker verkar mest trolig och som de flesta filosofer verkar utgå från är den att tiden har en riktning, framåt, precis som Kant redan konstaterat så följer tiden en linje, förmodligen utan slut, som gör det möjligt att greppa begreppet ”tid”.

En annan intressant tanke om huruvida man ska definiera tid är den om när tid egentligen är. Finns ett förflutet, en dåtid? Eller lever vi i nuet(som djur anses göra) och vad är i så fall nu? Är nu, nu, nu, nu? Eller är nu återigen en längre tidsperiod mellan några händelser?

Vi kan se på fotografier, filmer och liknande och på så vis se tillbaks i tiden och vi kan förutse vad som skulle kan tänkas hända i framtiden. Om jag släpper en sten kommer den i de flesta fall att falla neråt och man skulle kunna påstå att vi vet vad som kommer hända i framtiden(dock, eftersom att vi själva påverkar händelseförloppet i och med att vi släpper stenen). Det är inte logiskt försvarbart att stenen kommer fala även nästa gång, men vi tar det för en sanning eftersom det hänt varje gång tidigare.

 

Men vad skulle hända om vi kunde resa i tiden? Enligt Einstein och hans relativitetsteori så är ljuset det snabbaste som finns och vi kan inte färdas snabbare än ljuset. Men precis som med stenen så kan vi inte vara 100 % säkra på att det verkligen inte går. Människan kanske inte har tekniken att klara av att resa i tiden ännu, men tänk om vi skulle kunna om säg, 500 år?

Det är inte teoretiskt omöjligt att resa i tiden, förutsatt att man kan färdas med en hastighet snabbare än ljuset. Det finns teorier om hur detta skulle göras och det mesta är fysiska teorier som jag tyvärr inte kan gå in på närmare pga. Bristande kunskap i fysik. Det som däremot gör fenomenet tidsresor intressant ur en filosofisk synvinkel är huruvida man skulle kunna förändra det som hänt eller kommer att hända. Man möter där en paradox, ofta kallad ”Grandfather paradox”, farfar-paradoxen. Vad skulle hända om du från detta nu reste tillbaks till tiden innan din farfar mött din pappas mamma och t.ex. mördat farfar. Då skulle inte farfar finnas och du skulle i sin tur inte kunna existera för att kunna resa tillbaks i tiden och utföra illdådet.

 

Filosofer förklarar ibland detta med att den tid du skulle resa till antingen vore ett ”parallellt universum” där det du gör påverkar en tid som rör sig åt ett annat håll, medans den tid du reser från är från ett annat ”pararellt universum”. Det finns då oändligt många möjligheter för framtiden att röra sig mot och du skulle därför kunna resa tillbaks i tiden, dock inte i samma tid som du existerar i, dåtid som framtid och vad du skulle göra eller inte göra skulle dela världen du besöker i två delar, en där du t.ex. mördar farfar och en där du inte gör det. Då uppstår alltså inte paradoxen och det blir således möjligt att du mördar farfar(i en pararell verklighet).

Jag skrev som ja kanske nämnde ett arbete kring tid.. Några ytterligare tankar om vad jag skrivit?

tid är ett påhitt, människans förklaring (eftersom vi känner att vi måste förklara allt) på varför det var ett igår och varför vi kan vara så säkra på att det kommer komma ett imorgon.