Eftermiddagsfilosofi, munkar och för mkt kaffe.
Idag var jag och en kär vän från whoa ute och gick en närmare tre timmar lång promenad kring Fruängen, Bredäng, Skärholmen. (Okej, jag gick en tredjedel av den tiden själv, latmask!). Det är som herrskapet kanske kanske märkt minusgrader ute bland stockholms betingdjungel. Vi korsade en fotbollsplan där leran stelnat. Det var is på stenarna nedanför min lägenhet, näsorna rann och tånaglarna började krypa innåt för att hålla värmen. Så kallt var det.
Men okej, själv grejen var att efter jag sagt hejdå till Adam och började bege mig hemmåt så valde jag genvägen genom skogen för att slippa den hundrafemtio-stegstrappa. Eftersom allt frusit till is borde inte leran existera där vid det här laget. Men ack vad fel jag hade när jag satte ner mina nyss rengjorda vita sneakers i en tre centimeters djup lerhög blandad med löv.
Varför, VARFÖR fryser aldrig detta jävla lerhelvete när det rä t om är så kallt att näsan ramlar av?! ): Jag hade en teori om att skog stänger ute kyla lite, men så kände jag att mitt nyblonderade hår kanske tog över logiken, och nu vänder jag mig istället till er kloka whoaiter.
Och, till fråga två (Något jag kom och tänka på när jag klaffsade runt i leran). Ni vet munkarna som viger sitt liv till karma, t om sopar framför sig när de går på gatorna för att inte döda ett enda levande väsen. Och genom detta uppnå Nirvana osv osv.
Vad äter såna människor? Inte direkt så att de kan hugga tag i en kyckling, eller njuta av ett revbensspjäll. Kan dom ens odla växterna för att sedan tillaga vegetariska grytor?
VAD LEVER DESSA MÄNNISKOR AV? Luft och Kärlek från Buddah?