Sjuka Sammanträffanden!!

Sanningen är att ödet är skitsnack, du lever, du dör.

Titta, en P17 på whoa har svaret på en av livets största gåtor.
How come I'm not surprised.

Hände en grej igår. Jag hade lånat hem en TFT skärm från min pappa för första gången efter att ha använt den på en UF-Mässa i helgen. Just när jag får för mig att koppla in den till datorn så ringer en granne (kompis pappa) och säger att deras skärm har gått sönder och undrar om jag har någon skärm att låna ut. HAha silket jädrans sammanträffande. Så jag fick släppa sladdarna ur handen och låna ut den. Vet inte om de var något märkvärdigt men det är inte varje dag jag kopplar in en skärm hemma. :)

Jag tror stenhårt på slumpen

Antoonee, Det där är verkligen inga Sjuka Sammanträffanden!!

Slå upp begreppet selektiv perception så lär du förstå vad det handlar om.


Gör din läxa innan du drar förhastade slutsatser.

Athnagzo P17:
Jag tror inte att hela världen finns till enbart för att mitt öde ska fullbordas. Därimot går jag dit fötterna bär mig om du förstår vad jag menar. va inte så dömmande.


Pinbar P21:
Selektiv preception, jävla besserwisser..
Och jag har inte dragit några förhastade slutsatser, jag undrade bara om det hände mig hela tiden eller om det gäller mera folk också...

Kaktus P20:
sånna saker ja menar, helt stört!! haha

jag bodde i london förut och jobbade med att göra marknadsundersökningar över telefon. en grej jag gjorde var att ringa till svenskar som varit i skottland nyligen och ställa frågor om deras semester osv.
så jag sitter och ringer med papper där jag har namn och telefonnummer till folk, när jag slår ett nummer och frågar efter namnet på listan så svarar en snubbe och säger att jag har fått fel nummer så jag ber om ursäkt och lägger på. sen tycker jag att rösten lät bekan så jag kollar på numret igen och ser att det är numret till en av mina bästa polare och jag inser att det är hans brorsa jag snackat med. och det hände på min polares födelsedag också.

Athnagzo P17

Men är du seg.
Du får ha vilka åsikter du vill, men du kan ju inte säga att det är sanningen förstår du väl?

Det var det jag kommenterade, eller hur.
Varför ska jag då tillföra med något annat för att ha rätt att skriva?

det måste ske otroliga saker.

du tnker sällan på de gånger då inget är otroligt.
otroliga saker måste ske enligt sannorlikhet om än inte så ofta.
men du lägger märke till det fantastiska och enligt dig kanske mirakulösa och glömemr alla andra gånger då inget speciellt hänt.


Ett exempel: du går på stan och tänker på Fredrik, en gammal polare du inte träffat sen 9an. oj vad längesen du var det såg honom. Du rundar ett hörn och går rakt in i en kille. Du tittar irriterat efter vem de var du stötte i och vem var det om inte gamle Fredrik!

Du tänker: Fan va sjukt! Av alla människor så, den du tänkte på! Herregud du hatr ju inte tänkt på han i åratal. osv.


Det du inte tänker på:  Att du tänker på en massa människor dagligen som du normalvis inte springer på just vid tanketillfället. Du blir inte förvånad över de du inte möter på?

jag var på videoaffären med bruden och då var det två filmer bredvid varandra. ena hetta dirty joe och den andra hette serving sara

sen på bio så var det två personer som står utanför salongen och klipper av biljetterna, den ena hette joe och hon andra hette sara

haha skitkul, sen brukar jag gissa vad klockan är exakt och får 70 procent rätt

samt att när jag kollar på klockan har det hänt massa gånger att den är

13,37 eller 22,22 och ja menar massor av gånger!

"haha skitkul, sen brukar jag gissa vad klockan är exakt och får 70 procent rätt"

är det typ 3 av 4 siffror rätt? eller menar du att du är helt omedveten om tiden och ändå gissar helt exakt rätt 70% av gångerna?

det sistnämnda låter ytterst otroligt. okej om du tittar på klockan, sen gissar 10 minuter senare vad klockan är.. det är ingen match.
men att sova, sen gissa vad klockan är och sätta alla 4 siffror på.. nä, det finns inte :)

jag satt hemma hos en polare då det plötsligt ringer på dörren.
Min polare har inte träffat sin pappa sen han var 6 år, alltså 12 år sen. Ibland brukar vi skämta om hans pappa, inget allvarligt men t.ex "Din fassa kanske sitter och gurglar champagne med Hugh Hefner" och sånt... Hur som helst, det ringer på dörren och jag säger utan att tänka "Jacke, det är kanske din fassa som har kommit tillbaka". " hehe skitkul" tycker han och går och öppnar.
gissa vem som står där, hans pappa med en ask choklad.


detta är helt sant... det hände för cirka 5 månader sen och jag kan inte sluta tänka på det. Min kompis och hans pappa har nu mejl kontakt om någon var intresserad :P


Sammanträffande?

ett sjukt sammanträffade nyss:

lyssnar på musik, just då geto boys - g-code går skickar en polare en youtube-länk på msn. jag stoppar winamp o kollar videon, så är det en skatevideo med just g-code i bakgrunden.

wow

jag sitter o tänker på att jag vill ha mat från  Mc.donalds. precis då ringer morsan o frågar om ja vill ha mat från Mc.donalds

hahahaha läskigt

Det har hänt mig en sjuk grej när jag var typ 9, och kommer ihåg det sjukt bra eftersom det var så konstigt.

Det började med att jag var i biblan och läste ronja rövardotter, plötsligt sätter sig en tjej med sin nyfödda syster bredvid mig, och fan vad jag tyckte att den där tjejen liknade ronja på filmen.
Efter en stund börjar tjejen snacka med sin syrra, och då visades det att syrran hette ronja.

Sen drar jag hem, och gissa vad som kom på tv?

HAHA Ronja rövardotter.

karree, fan va stört :D

haffad: what's up med kl. 13:37 då?

teambanan är en besserwisser och dessutom en jävligt lam sådan som inte kan komma med motargument. Hejdå.  
   

Antoonee 
haha skönt att du nämnde det där med att klockan är 22.22. Tycker klockan står på det dynget runt.

Haha det e fan likadant för mej. Man skulle kunna tro att min klocka har stannat på 22:22.

Men får fan deja vu hela tiden, sammanträffanden sker också typ också varje dag för mej.

T.ex. Jobbar på kundtjänst, den dagen var vi ca. 350-400 stycken som jobbade på alla kontor runtom i landet en kille ringer in och jag säljer till honom och hans kollega. Ca 15 senare ringer det igen, då är det samma kille som vill köpa en till till sin fru. Helt skadat.

Fast det är ju ett sjukt bra erbjudande vi kör så kanske inte så konstigt att frugan också vill ha, men sjukt att han ringer in igen och jag får honom.

Haha nån mer som behöver ny mobil?

its all in your mind. believe it its real.

det finns en ganska intressant händelse omn just slumpen.

jag minns inte vem skådisen var men han skulle spela huvudroillen för The girl from Petrokova som var en film baserad på boken med samma namn,

För att lära känna sin karaktär bättre ville han köpa romanen och bekanta sig med innehållet innan inspelningarna ägde rum.
Tyvärr var boken slutsåld överallt och han begav sig besviken till Leicester station för att ta tåget hem.
Han sätter sig på bänken där och ser att någon glömt en bok:
The girl from Petrokova, just den bok han ville ha

När inspelningarna av filmen thje girl from Petrokova började var bokförfattaren på plats för att delge med ytterligare beskirnvingar för att göra filmen så trogen boken som möjligt.
Skådisen som hade hittat the girl from petrokova-boken på Leicester station berätta för författaren hur svårt det hade varit att få tag på hans bok. att den varit slutsåld.

Då svarade författaren: Jag vet, jag tappade bort mitt egna exemplar och kunde itne få en ny i handeln, helt slut. Jag glömde mitt exemplar på Leicester station!

läste precis en bok om sånt här. det kallas synkronicitet. väldigt intressant.

Haha. jag har varit med om en rätt sjuk sån där grej.

En tidig morgon för drygt ett år sedan satt utanför Konsum och väntade på att det skulle öppna. Det var alltså lite innan nio en söndagsmorgon, nästan inget folk ute. Några hundra meter därifrån där jag sovit över ligger min kompis david och sover fortfarande som var på besök från stockholm.

Strax innan jag ska gå in i affären kör en bil in på parkeringen. En tjej och en kille kliver ut och börjar titta omkring sig och upptäcker till slut mig. Lite blygt och osäkert börjar dom gå emot mig och när de kommer fram så frågar kvinnan om det är jag som är Stina? (jag heter det). Så säger jag "Jaa det är det?" jävligt förvånad. Hon blir om möjligt ännu mer förvånad och frågar "Jaha...men var är David då?!?"

Jag: "Jaaa...han ligger väl och sover?" Tjejen börjar bli frustrerad och utbrister "Men vi skulle ju träffa er här klockan nio!!!" Det visar sig att dom ska träffa en stina och en david vid konsum denna morgon eftersom "vi" skulle hjälpa till på deras bröllop. Jag börjar tro att det är David eller jag som har lovat nånting på fyllan kvällen innan och får lite ångest i tron om att jag ska behöva hjälpa till på nån okänd människas bröllop.

Efter ett tag när jag och tjejen stått där utan att riktigt veta vad vi ska göra så kommer ett annat par till parkeringen och tjejen går dit och det visar sig att dom heter Stina och David och är de som ska hjälpa till på bröllopet.



för övrigt så spelas ofta den låten jag går och sjunger på, på radion men det har förmodligen bara att göra med att jag lyssnar på radio ofta och alltså därför sjunger på de låtar som spelas mycket.. 22.22 är en klassiker också.

vaa fyfan vad sjukt!

jaha och? har ni tänkt på hur många gånger som det INTE sker sammanträffanden? till slut händer det.

E_NO_LA exakt vad jag skrev i ett av mian första inlägg. folk glömmer lätt bort att oafntastiska saker lägger man ine vikt på

amar

jag missade det:)

E_NO_LA P24
galet sant.

vad kan vara sammanträffandens funktionella verkan, typ att ej gå över genast utan vänta 2 sekunder och gå sen för att det sen visade sej komma en galning runt hörnet ihög fart. instinkter kanske man skulle kunna betrakta det som, och inte prisa sönder en så värdefulll förmoga att gå framåt i livet, ja vem vet.
det har äddat mitt skinn några gånger, men man måste ju nog lära sej hantera det, som typ med en läseordning som inte går enligt planerat.
här bukar jag komma till en sån punkt som antingen eller. till exempel, jag har två utgångs punkter, som sagt8antigen si eller så) och det brukar resultera där nånstans imellan, hänger ni med? och sen har jag ett annat problem när ja säger nånting som att "Sen skall jag på semester till kanarieöarna" med en 99% säkerhet, allt packat och klart. så Då skiter det sej, dvs då vill lilla 1%träda i kraft, och det är nog ej nånting som står i min lag..
men tiger jag om det för mina polare(alltså resan till kanarieöarna) då brukar jag kunna leva upp till mina visioner om hela innehållet. sammanträffanden, knappast.. men nånting annat.. vad?

E_NO_LA haha ville inte peka på det sådär, menar mest att man ändå kan vara fascinerad, som jag själv av slumpen, men ändå veta att det måste ske, eftersom det enligt sannolikhet måste kunna hända otroliga saker.
:)

Kollar alltid på klockan när den är 22.22!

Vet massa andra som oxå gör det.

Kvittar vafan man än gör,så mitt uppe i allt får man för sej bara så där o kolla klockan så visst fan är den 22.22.
Så tänker man sen ah därför ja kolla...ante mej..

Jävligt skumt det där..

Men ja o Mr.Gadget ska fan ta reda på det där.




GAMMA OUT

+ de andra ni snackar om när man tänker på nått osså händer det. Är jävligt ofta..

maka_nn 

Ödet är i ens egna händer, man ska par sitt eget...
Sammanträffanden sker ständigt... Ibkand har det ingen betydelse,,, och ibland spelar den stor roll.
Jag ser det som en bekreftelse på att jag går på rätt väg när jag ser tecken.
ex. jag pratade med en vän som snackade om hästar och att hon så gärna ville lära sig mer om dem och bli typ utbildad hovslagare... Precis när vi pratar om detta möts vi av en väg som heter hovslagarvägen...Sammantträffanden eller tecken på att stigen är äkta?
 Jag tror verkligen att om man tänker på något starkt så färdas signalerna som vi alla ständigt sänder ut.... De människor som vi har stark kontakt med känner detta ofta... ex jag ska precis ringa min syrra och hon ringer mig... båda har precis tänkt på varandra. Eller en mamma som ibland vet precis allt det som man känner...moderinstikten och kontakten är så stark så hon är fett mottaglig för signalerna....
Detta är typ vetenskap för min del...
kanske låter lite flummigt för vissa,,,men människan är större och kapabel till otroligt mycket mer än vad vi använder.
peace



instämmer

Jag brukar ganska ofta drömma saker som jag dagen efter upplever, jag har dock inte listat ut om jag gör sakerna för att jag drömmer dem och vill att de skall gå i uppfyllelse, eller om det är drömmarna som styr mig.

broed__ P20

Jag brukar ganska ofta drömma saker som jag dagen efter upplever, jag har dock inte listat ut om jag gör sakerna för att jag drömmer dem och vill att de skall gå i uppfyllelse, eller om det är drömmarna som styr mig.

Ah det där känner ja igen.
Brukar va så för mej med.
Drömmer nått skitknas om nån man inte träffat på skitlänge,så typ ringer dom lr man stöter på dom dan efter.
Liknande sånna händelser.

Drömde för ett år sen (i min lägenhet) att ja låg hos morsan i en säng i ett typ gästrum hon har där..att ja låg o va sjuk. Sen en vecka efter så va ja där o hälsa på o blev skitsjuk o hade feber o grejer o låg i den sängen.


Peace

Tror drömmarna hjälper oss förbereda kommande dag osv + att dom bearbetar redan skedda händelser.
Men ja tror framtiden ofta utspelar sej i drömmarna på nått vis.

ikväll åkte jag till shell för att köpa snus och när jag kommer in i butiken har killen i kassan redan tagit fram en dosa general, zippat den i sträckkodsläsarmekanismapparaturen och frågar NÄR jag går fram till kassa om det var något mer jag ville ha...
Så jävla konstigt var det..

Jag frågade om hur han visste men han bara skrattade..

CREEPY!

joo.. faktiskt.. det ligger något i det maka_nn säger.
en tes om "den här saken"(för att ja inte kommer på nån betecking), är telepatin som strålar och träffar just den 1:na kvar liggande procenten,
ja har en polare som snackar om allt han skall typ göra, och det fantastiska att oftast är det iget skitsnack.. ja pratade om det med han  och han sade att om man säger nånting är den sociala pressen(inte så seriöst menat, men ändå) större, att man "måste" göra det.
va menar du med att om man, inte känner denna människa väl?

en avundssjuka Skulle kunna vara denna sociala pressens subjekt. Just en negativ feeling som påverkar själva handligen, kanske för att om andra har tagit med eller motvilligt del av informationen som då mitt ego uttryckt, var person/erna speglar sin mening med det hela.. ja ville komma till att hur bryta ned denna sociala struktur, kreativt eller destruktivt. Ett initiativ kan ju vara att ta med polaren, likaså konstruktivt. Eller så skryta och ha sej, och tracka ner på den andra och därmed ta följelserna av detta beteende(ex. fuck off, förlora kamratskapen)= destuktivt.

ok det här är riktigt sjukt.
i somras var jag och några kompisar i nice på semester, och vår första dag där så träffar vi några trevliga amerikanare som vi pratar med, och det slutar med att dom vill bjuda oss på middag nästa dag, det var en hel grupp kanske 30 personer. nästa dag går vi och äter middag med dom, vid vårt bord sitter en tjej som heter lindsey och är från oregon. vi hade en utbytesstudent från oregon i vår klass för några år sedan, vi nämner detta för lindsey och säger hennes fullständiga namn. lindsey utbrister KÄNNER NI KELLYN?!?. det visar sig att dom hade gått i samma klass i högstadiet och hade varit riktigt tajta kompisar. och så möts vi där i södra frankrike...av alla ställen. vi satt och gapade och skrattade åt det i en halvtimma haha

Antoonee

känner PRECIIIIS som dejj

hur fan kommer ni ihåg era sammanträffanden??
ja har haft så många så att ja inte kommer ihåg..eller hittar ni bara på?

förra veckan drömde jag att jag tappade alla mina tänder...dom var lösa och jag kunde dra ut dom och vassa bitar skar upp tandköttet...fruktansvärd mardröm...sen vaknade jag av att tandläkaren ringde och frågade om jag var tillgänglig dagen därpå för en undersökning.... hade inte hört från dom på minst ett år,, det var skumt

eller, jag går och snackar me en polare om nånting som involverar polisen. precis då rullar en snutbil förbi.

HHH!!!!!!!!

Hahahahhahahahahha

det händer ju inte varje dag

idag när ja kollade på tv så såg ja reklam för filmen "The Grinch" där när han sa till den där lilla tjejen "da..daa.daa...DA GRINCH" sen vände ja kanal till kanal 1 för ja visste att den visades där och så precis när ja vände så såg jag att han sa samma fras "da..daa..daa...DA GRINCH"

PS. ja e dålig på att förklara

Min morbror var i australien för kanske 10 år sen, då gick hans tjejs bror (dubbelgångare) förbi, tjejen blev helt ställd och var på väg att skrika dennes namn, tråkigt snopen grabben skulle ha blivit om en svensk börjar härja.. D:

ja träffade en kompis dubbelgångare här nån vecka sen.. och den killen var själv från tjeckien.. kompisen dock härstammat från där runt estland och ryssland så där kan det finnas något sammanhängande..
vad som kommer till TV så kan det ju nästan vara programerat detdär, nu för uttrycka mej massmedie kritiskt.
 
vad har dubbelgångarna oftast för skillnader vad som kommer till personligheter? eller är det ett synkroniserat utseende som endast gäller?

En sak har jag tänkt på... människor som jag träffat som de har gått bra för i livet tror oftast inte på ödet... men däremot människor som har levt ett hårt liv o kämpat mycket tror på alla möjliga sorters flummiga saker... jag drar inga slutsatser om någon... men hur kommer de sig? Eller har jag bara råkat träffa människor som haft sådan åsikter med just det livsödet?

jag snackade med en snubbe på jobbet om musik.

han frågade om jag diggade musiken han spelade upp.

jag svarar med "äh, det är ge och ta liksom"

då tittar jag ut från bilen, och ser två bilar på parkeringen, med regplåtarna "ghe" och "tha", brevid varandra i den ordningen.

det var lite hemligt

hahahhaha

NickoKick P19

HAHA!.. shit. jag skulle få gåshud.


homegirl F19

hehe.. sinnes! det va typ det sjukaste jag hört :)



själv var jag på semester i Lysekil sommaren 1999, då träffade jag en snubbe (jag hade aldrig träffat han innan) i en park o sa att jag var precis på väg för att lägga en målning på ett elhus uppe på ett berg där. Så han hängde på och sen när jag va klar så delade vi en öl sen skildes vi åt.

Sen 3-4 år senare så  sitter jag hemma o chillar i min lägenhet i Norrköping och min vän kommer förbi med några polare från göteborg, jag hälsar på dom o vi sitter o snackar lite, sen börjar vi glo på en massa kort på målningar som jag o mina vänner gjort, och efter ett tag så kommer kortet upp på den målningen jag hade gjort på det där elskåpet och en av killarna utbrister:

-Vafan, är inte den där gjord i Lysekil?
-Jo det stämmer, har du sett den eller?
-Ja, jag var ju med när han gjorde den?
-VA!? var det DU!?? Det är ju JAG som har gjort den!
-uhhh!!?? vafaan! var det DU!?


sen garvade vi en massa o sa fraser så som: "det där va ju helt sjukt" och "det är fan inte sant"


Just då känndes det jäävligt wierd!