Idiotisk inställning.

ja vet va du menar!

De e segt som fan sånt.


Självkänslan kanske inte är på topp när man gör så.
Jag vet inte riktigt hur du ska sluta tänka så, men..
Lite terapi kanske?

Det är ju verkligen inte nyttigt både för dig och din flicka.
Alla har ett förlutet liksom.

CapitänZongo P21

Långsinthet is da shiet.

So we keep living in fear of the idiot gear!

http://www.louislogic.com/ -> Recipes -> Idiot Gear



Sådär, nu vet du att du inte är ensam. Och i fortsättningen vet du att du inte borde fråga nånting. (Fast du kommer göra det ändå - bara för att du måste. Om du har tur kommer du få en tjej som varit med om en kille som dig och kommer "försköna sanningen" alternativ ljuga dig rakt upp i ansiktet, vilket du borde vara glad för i så fall :))

Kände sådär för jättelängesen, men det gick över för några år sen. Nu bryr jag mig faktiskt inte ett dugg. Så enligt min erfarenhet går det över. (Fast det går inte över med den personen man freakade över, tyvärr... Eller vadå tyvärr, det är ingenting jag lider av nu längre, jag vill inte ens ha henne längre. Men ändå.) Men då var det riktigt outhärdligt. Och vad jag erfarat så gäller detta enbart killar, av alla killar & tjejer jag pratat med har flertalet killar skruvat sig i stolarna och kallsvettats och i princip tyckt att det vore lindrigare att ta livet av sig än att leva med den vetskapen medan tjejerna setat där och ryckt på axlarna och undrat varför hennes pojkväns exflickvänner/krogragg skulle påverka henne på något sätt. Okej, lite överdrivet men du förstår poängen.

Förut, när jag kände det du känner nu, var det det värsta jag visste. Men nuförtiden när jag klarar av det frågar jag hellre direkt i början så att jag inte får några otrevliga överraskningar i framtiden. MEN det rekommenderas INTE NÅGONSIN att fråga OM man känner den MINSTA svartsjuka eller bla bla över någon som ens umgåtts med din flickvän innan du kände henne. En gång för länge sedan frågade jag, och ångrade det givetvis bittert, och startade ett personligt krig med mig själv där vinnaren var den som plågade mig mest. Lyckligtvis rörde det sig om en tjej jag inte brydde mig så mycket om. Det kan ha varit därför jag kom över det så pass "lindrigt" och numera kan antingen a) acceptera det svar jag får om jag väljer att fråga. Eller b) helt enkelt strunta i att fråga. Visst, det gnager på en ett tag, men ibland vet man att man inte vill veta.


Jag är full och jävlig just nu, så jag kanske är osammanhängande and shit, men poängen är i alla fall: För mig gick det över. Fråga aldrig om du är osäker. Säg till tjejen att ljuga, eller åtminstone linda in det. Ärlighet varar inte alltid längst.

kast P20

Du har verkligen rutat in problematiken på ett lysande sätt., Kudos mannen, kudos.

Jag har ett svart moln på mitt medvetande som skapats av min idiotiska frågvishet. Har jag hört A måste jag höra B, och sedan är bollen i rullning. Ju mer jag vet desto frågvisare blir jag. Sinnessjukt, och kanske inte så jäkla schysst mot flickvännen kanske. Men det blir som ett beroende, tar jag inte reda på sanningen så plågas jag av vad jag inte vet och vice versa. Detta måste upphöra.

Självkänsla = hur väl du känner dig själv, t.ex. att du vet vad du klarar och inte klarar av.

Självförtroende är vad det handlar om här.

jag mår dåligt av det med. jag vill inte veta nåt om det... jag har även stora problem att träffa X. Jag hatar det, känns inte som om jag skulle ha nåt gemensamt med dem. Förutom att vi uppenbarligen har samma smak för kvinnor.

get-yours P0
Vi har något slags problem som vi inte kan sätta fingret på för tillfället. Är rädd för att bollen kan vara i rullning. Men jag försöker avhypnotisera mig själv stenhårt och jag hoppas att jag inte sabbat något. Har du erfarenhet av något liknande eller?

bitarna faller sakta men säkert på plats... vad fan har jag gjort...

Jag stör mig inte på henne, snarare på mig själv som tillåter mig att pajja något som är så bra på grund av hjärnspöken. Det som stör mig mest är att jag fortfarande grubblar över hennes tidigare liv (vem? vad? när?).
Jag har tagit reda på saker som totalt saknar relevans i dagens läge men som jag inte kan släppa även om det suger kraft ur förhållandet. Måste fan för en gångs skull släppa det förflutna och sluta vara så jävla nyfiken på det jag inte vill veta...

jo, indirekt så stör jag mig på flickvännen, men inte på henne som person. Svartsjuka kan göra läbbiga grejer med ens verklighetsuppfattning.

svartsjuka suger som fan.

oskulder is teh shiz. då har inget slusk varit där och petat, och man för göra i princip vad man vill efter ett tag. boyah!

luthgr3n P-1

skaaapligt svårt att hitta dock..

du är osäker på dig själv.

CapitänZongo

tjena spegeln. jag var likadan förut och som andra har poängterat så är man osäker på sej själv. i mitt fall kanske det inte va så konstigt med tanke på hur mina små kärleksäventyr har slutat. men nuförtiden så låter jag det inte påverka mej, det är bara destruktivt i längden och man blir ju fan rädd för sej själv ibland.

jag släpper helt enkelt tanken öht. och om jag nu skulle råka höra nått från henne, då säger jag till direkt, alltså att jag inte vill höra sånt skitsnack, bara för att hon ska veta vart skåpet ska stå.

iaf mitt tips.. lura dej själv att du är självsäker och börja bete dej som en självsäker människa när det gäller tjejer. va hård men rättvis, till slut kommer du förändras och bli självsäker.

Har en kompis vars pojkvänn är så, han ska veta allt och vänder det sedan imot henne. Han kan gå och va förbannad på henne över ngt hon gjorde innan de träffades. "Du har knullat andra (innan vi träffades), hur i helvete kunde du göra det"... Blir grymt irriterad. Har ingen anning om vad du ska göra för att bli av med ditt problem, men akta så hon inte tröttnar...

Mhm, typ lika clever..

jävligt bra sagt av Shunare

Jag är troligtvis sjukt överkänslig när det kommer till min flickväns tidigare sexliv, pallar fan inte vetskapen om diverse trekanter och annat smarrigt som hon pysslat med, information jag nosat upp av någon sjuk jävla anledning. Ser framför mig hur två riktiga jävla odjur dubbelmackar henne medan de väser ur sig förnedrande kommentarer och klappar varandra på axeln, det är snubbar som jag kanske möter i kassan på konsum eller passerar på stan. Fan, varför kan jag aldrig hålla mig på en strikt need to know-basis. vill inte vara någon psykotisk svartsjuketyp som målar demoner på väggarna.

Jag luskade fram om varför min flickvän hängt med en snubbe när hon var ute och reste i sydostasien, fastän han inte verkade som hennes typ.. Hon svarade rakt ut för att dom hade så bra sex, att det var vad dom haft för sig mest... svaret sved en aning

Menn.. om jag varit ensam resande och träffat en tjej med vilken jag hade underbart sex med... nog hade jag haft underbart sex med henne..?

Samma sak.. Vore det okey om det isstället var du som hade gjort de saker som du föreställer dig din tjej ha gjort?

Tan P21
Saker jag fått bekräftat:
Hon har haft, enligt min definition, väldigt många olika sexpartners under en kort period.
Hon har haft trekant> hon var skitfull> hon gillade det.

Inget konstigt med andra ord, inget konstigare än vad vilken average-joe som helst pysslat med. Kan absolut applicera dessa grejer på mig själv och tycka att allt är tip-top. Men det kan jag tydligen inte tycka när det gäller henne. Får jobba på det...

jag förstår vad du går igenom.. men känner inte samma sug av jag MÅSTE veta.

Jag tror man ibland höjer den personen man är tillsammans med, åtminstonde om man är kär, till högre höjder än en själv. Att hon är så himla fin, underbar! Ngt som är svårt att säga rakt ut om sig själv på samma självklara sätt. Och då, eftersom hon är underbar, vacker etc. så blir det svårare att svälja...?

sanningen allstå

brodin1

äh, beror på vars man letar.