denna djävulska sjukdom: svartsjuka.

Finns en anledning till att han har valt dig, tänk posetivt

Jag är inte svartsjuk, har aldrig varit. Är i ett förhållande nu och precis firat 3 år, var varken svartsjuk i början på förhållandet eller nu. Tror man måste acceptera att om killen går så går han, man får ta smällen när den kommer (om den kommer). Man tjänar inget på att gå runt och oroa sig och må dåligt pga. andra tjejer i omgivningen. Allting blir så himla mycket lättare om man bara tar det lugnt och som det kommer. Man ska också kunna prata om dessa saker i förhållandet, så kan det lätta en hel del tynger från axlarna och hjärtat.

stinis: jag försöker, vill verkligen, har dålig erfarenhet av att våga lite på folk dock.

Clajlo: mjo de vet jag, försöker, men finns de något som kan hjälpa än på vägen?

Jag brukar iaf tänka att eftersom jag inte skulle göra ngt så skulle inte han heller det..
Det är ju dig han vill ha, varför skulle han annars vara tillsammans med dig?:) Var glad åt det ni har, och tänk inte OM.. ta dagen som den kommer.. svårt ibland kanske men det funkar..

sa lange han ar nojd och glad kommer han bara ata av din kexchocklad

Jag brukade vara svartsjuk innan men jag tror man måste ha självförtroende,att OM han nu lämnar dig så överlever du ändå.
det blir tufft,men du överlever.
är han otrogen så är det något som har gått snett i ert förhållande och då är det kanske inte lönt?

Mina erfarenheter är att inte vara för svartsjuk. Men inte heller bara segla med. Har idag avslutat ett ganska exakt 6:årigt förhållande, pga att inte var ärlig mot mig.
Följ hjärtat!

Jag är grymt svartsjuk. Men till skillnad från förut så håller jag inne med det nu, jag låtsas inte alls om det och är bara tyst. Ofta blir jag typ röd i ansiktet och min blick flackar så om man känner mig kan man se att jag blir det fast jag skulle aldrig erkänna det. Det gör att jag mår mycket psykiskt dåligt men det ser i alla fall bra ut.
Jag mår dåligt men jag får åtminstone inte andra att må dåligt p.g.a mig.

Jag har också problem med svartsjuka fast på ett mycket mer mystiskt plan.

kast

Låter inte bra.. Säg hur du känner och att du lider av det istället. Du ska inte må psykiskt dåligt över det!

mantis
berätta!

Jag har aldrig förstått svartsjuka.... Är jag ihop med en brud och det är det som är dealen, så tar jag det som att vi är ihop och är man det så knullar man inte runt. Om hon sen skulle vara otrogen och jag får reda på det, så hey.... då är vi inte ihop längre så är det inte mer med det, she's a biatch... over and done with. Inte för att jag inte varit otrogen mot snart sagt alla mina flickvänner, men när jag varit det så har det varit pga ett ganska givet faktum.... jag var inte särskilt nere i den bruden ändå. Så jag säger bara, hey vad är det att oroa sig för?

Om ens respektive är otrogen så är det ju bara ett klart tecken på att det är slut, det är inte frågan om något annat. Over and out bara.

Har aldrig pallat vara det, snarare avtr tvärtom, att jag e ganska apatisk.

jag e dålig >_<

QanA
nu ska vi inte vara sånna! du är bara till ro med din lilla penis.

Rhetoric P20

äsh, till viss mån måste man ju vara lite svartsjuk tror jag, visa att man bryr sig om vad den andra håller på med :P

är likadan.. Men är inte rädd för att han ska lämna mig, utan bara svartsjuk helt enkelt.
man försöker verkligen att inte vara det, men man måste få ur sig det annars mår man dåligt..

Du har ingen självkänsla eller självaktning, du lider av något. Men ack, din kille kommer lämna dig om du fortsätter så.

broed___
det är så enkelt för dig att säga
hur vet du att de kommer lämna en? de kanske har mer förståelse än vad du verkar ha..

delsinja F17
Enkelt? Ja, alltså, om en person lider av något sådant så brister ju självförtroendet...vilket är tragiskt, självklart.

Om hon inte lär sig hantera problemen, så kommer han lämna henne, det kommer bli alldeles för jobbigt, men däremot så kan de lösa problemen ensam....OM de löser problemen.

Det var inte ens drygt och ni hackar direkt.

Allstared:

vet hur jobbigt det är..(är själv jätte svartsjuk) och rädd för att killen ska lämna mig.!
ja men det är tufft. jag har inte kunnat komma ut min svartsjuka., ibland bubblar den upp och då har vi ordentliga bråk. och ibland kan det gå jätte lång tid. men svartsjukan finns där ständigt inom mig

håller på och förstör förhållandet med vad jag tror är mitt livs kärlek pga svartsjuka.. jag vill bara gå och dränka mig just nu

mde:

har du nåra tips??

clajlo:

det ligger mycket sanning i det du skriver. hur gör du för att inte vara orolig,nojig,svartsjuk? behöver alla tips jag kan få


QanA:

Du är ingen dålig person. men du kanske har svårt att visa känslor? och att du verkligen bryr dig om nån?

mdubbelc:


du ska inte gå och dränka dig. men ni kanske bör sätta er ner och prata?!

Nattviol F19

när man ställt upp för någon i allt och ingenting i 4 års tid och den personen inte tycker att det är läge att ställa upp för dig för en gångs skull så hjälper det inte att prata

Clajlo F19 - fan vad klokt sagt. precis så känner jag också, men har aldrig lyckats få det bra uttryck så att nån verkligen förstår. alla säger hela tiden "men du är inte kär", men JO! jag är bara inte så osäker på mej själv och krånglig.

mdubbelc:


då kanske det inte är rätt person att vara tillsammans med? menar det är inte bara en som ska ge nånting och inget få tillbaka?

varit rät svartsjuk av mig jag med och är väl lite så fortfarande men det har blivit bättre... intalar mig själv att jag har absolut inget att vara svartsjuk över och gör mitt bästa för att hålla fast vid det och det funkar bra :)

d-beck.

låter bra. om det funkar för dig då kan det nog funka för mig också??

nattviol
jo men det tar ett tag, mkt intalande men det är skönt som fan att inte vara lika svartsjuk längre, skjuter bort svartsjukan så gott det går när den kommer :)

kämpa kämpa :D

d-beck:

jo självklart tar det sin tid. men skönt när man väl klarar det:) ska kämpa, klarar andra av det så gör jag det också.

Det är bara för att du är osäker på dig själv, hans ärligthet och er relation.

sawen:

osäker på våran relation är jag inte. men visst hans ärlighet ibland ja. osäker på mig själv: ja till en viss del.

Lyssna på honom och ta åt dig av det han säger.
Ni kommer göra slut p.g.a. svartsjukan annars.

Den är jääävligt jobbig för dig eftersom det är i ditt huvud den finns.. Men det är jävligt jobbigt för honom oxå eftersom du tjatar och inte lyssnar.. så med andra ord... det är jävligt jobbigt för er båda..

Men de kan fixa sig.. om du lyssnar på honom.

Tänk dig in i hans situation.. tänk om han hade frågat : Älskar du mig verkligen.. jag tror dig inte?
Hela tiden. om och om igen?

Tjatigt? Jobbigt?

Låt svartsjukan DÖ. För annars dödar den er... :(

sawen:


ja det ligger mycket sanning i det du säger.

Nattviol: Hehe nä, jag är inte så bra på sånt där heller.. men det hjälper o tänka possitivt, man ska ju inte gå omkring o tänka på sånt om det inte finns någon anledning.. bara för att man varit med om saker förr eller så, jag har blivit bättre iaf.. :)

mde:

bra att du blivit det. ska lära mig att tänka positivt

jag hatar att vara svartsjuk men det finns väl inget botemedel

den här situationen känns så förnedrande...

tänker inte säga vad den går ut på det är för privat...

jag var svartsjuk förut, men nu har jag hittat en tjej jag litar på för fulla muggar :)

Hon är dock jävligt svartsjuk, men det är en annan femma :)

Har själv problem med svartsjuka, ställer frågor som jag inte vill ha svar på och som jag sedan blir sur över att jag fick. Vet inte varför jag är sån, mest är jag svartsjuk på ex-flickvänner vilket är rätt sjukt eftersom de är ex av en orsak.

Bor idag tillsammans med en kille som är "the one".
Har verkligen aldrig kännt såhär innan (hur klyschigt det än kan låta) och visst kommer svartsjukan fram. Men eftersom jag vet att han haft tidigare flickvänner som varit svartsjuka som synden så försöker jag verkligen att skärpa mig. Det är jobbigt men det går. Visst kan jag känna svartsjukan bubbla ibland men det är bara att försöka fokusera på vem han faktiskt är tillsammans med och älskar. Hade han velat ha någon annan hade han ju lämnat mig...

Lycka till och hoppas att svartsjukan försvinner ;)

jag var galet svartsjuk på mitt ex..tyvärr så var allt befogat då jag sen kom på sanningen om allt dumt han hållt på med i smyg

hade det dock varit så att min svartsjuka varit obefogad så tror jag nog att det hade tagit slut isåfall ändå pga min svartsjuka han var jvligt trött på mina frågor och snokningar tillslut
och jag var trött på att vara en tjatig tjej som ständigt konfronterade honom och ifrågasatte hans handlingar och ord

jag kunde tillslut inte äta pga min undermedvetna stress som svartsjukan skapade..
men 2 veckor efter att jag gjort slut kom aptiten tillbaka! det är läskigt hur en människa kan påverka en så

kommer jag dock känna samma konstiga känsla i magen med en ny kille så kommer jag konfrontera direkt eller göra slut
jag vill inte offra min tid eller hälsa om nån annan får mig att må dåligt
..man känner på sig ganska bra om nåt inte stämmer och om man har en riktig anledning till att känna svartsjuka eller om det bara är hjärnspöken..och är det bara inbillning så försök tänk på
annat som familj,vänner,jobb,plugg eller dina hobbys
vad vet jag..

man kan aldrig få en garanti på kärlek...
en dag tar det ju slut..men försök må bra nu...slappna av!
annars kommer det ta slut fortare...

Ha ha ha... ja fyfan, tjejer och svartsjuka... det är en jefla rolig kombo.
Ja ja dra åt helvete hej då !

jag kan lungt påstå att jag har samma problem. det är så sjukt jobbigt, jag vill verkligen inte bli så svartsjuk. Det känns elakt på nått sätt.

all stared

jag va inte särskilt svartsjuk av mig i början när jag tyckte de börja bli intressant o ha pojkvän o ha de lite mer seriöst, men träffade nåra o särskilt en kille som gillade spela på svartsjuka, vilket jag inte fattade i början, men bla berätta ha gärna hur intresserad den o den tjejen var av honom för mig o en massa annat som jag inte orkar dra upp de här blir långt nog redan nu. Tillslut blev han martyren som de va så synd om för att jag blev arg när han skulle träffa sina ''tjejkompisar'' o de blev ett himla utdraget o plågsamt avslut på hela relationen.

De jag lärde mig, e väl de att jag har behov av vissa saker för att känna mig trygg med en person. Först fick jag lära mig vad jag behövde för att kunna känna igen de, typ. låter säkert flummigt, men de handlar mer om bara sätta sig ner o tänka på vad som gör en glad o t ex vad jag själv känner att andra människor gör som ger mig förtroende att kunna slappna av med honom/henne. sen va de typ bara att ut o pröva på de jag träffa...

Grunden till att kunna handskas med svartsjukan, för svartsjuka finns även i ett bra förhållande, e att jag känner att han lyssnar på mig, o vill ge mig det jag behöver. Vet han inte så berättar jag, o då kan han själv ta ställning till om de e okej för honom, o i början visste han inte särskilt mycke, kan jag säga...

så känn efter vad du skulle behöva för att bli lung i dig o känna att han ger dig de du behöver, o sen får du be om de, o vill han inte ge dig de, då e de ditt val, att antingen stanna trots att han inte ger dig de du behöver, eller gå visare o söka dig nån annan som vill lyssna på dig....!

lycka till!

Jag tror jag sabbade en del i min senaste relation pga av svartsjuka. Men tror det mest handlade om att tjej ifråga var grymt populär. Jag hade svårt att fatta varför hon var med mig, var hela tiden beredd på att hon skulle lämna mig för någon "bättre". Kunde helt enkelt inte fatta varför hon var med mig kanske, sen hade hon svårt att visa känslor och sa sällan "bekräftande" saker. Vilken gjorde mig mer osäker. Så ett tips till alla som har svartsjuka pojk/flick vänner är att visa uppskattning och verkligen få personen ifråga att förstå att det är han/hon ni vill vara med! Ingen annan.

Kan ju tyckas att detta är självklart när man är tilsammans, men att höra det skadar inte direkt. Särskillt inte när tankarna kommer.

asså svartsjuka kan vara både bra och dåligt... tyvärr så brukar många ofta ha rätt nuförtiden när dom misstänker något... förhållanden e inte heliga längre :P