I början av Januari 2014 låstes Whoa och du kan alltså ej logga in eller skriva något nytt i forumen. Innehåll i forum osv kommer finnas tillgängligt. Läs Mer »

Den rätta älskar mig men ändå inte!?

Övrigt - Blandat

   

2009-06-28 14:22

Den rätta älskar mig men ändå inte!?

Damn! vart ska jag börja? ska väll på nått sätt försöka lägga upp detta så kort o tydligt som möjligt att det blir lätt och läsa samt förhoppningsvis förståligt på bästa sätt!
För ca 1 år sedan träffade jag en tjej som jag snart nog märkte va tjejen i mina drömmar, hon va allt, hade allt, gick inte en ända sekund utan att jag tänkte på henne, vi blev tillsammans o livet vända ganska omgående från att vara rätt kasst till att vara helt underbart på alla sätt o vis. vi spenderade all tid tillsammans och jaa vad säger man! hon för mig va ju så klart och är än idag den rätta! sånt känner man. Nu kommer vi till den mest sjuka o svåra biten i de hela, Hon var gammal anorektiker o med gammal menar jag svårt sjuk anorektisk för ¨några år sedan men fått behandling o varit inlaggd osv, idag sitter det ju kvar en massa hjärnspöken psykiskt vilket under våran tid tillsammans gjorde saker o tin med tiden välldigt svårt att hantera, då hon under hela tiden inte vågade tro min kännslor, kunde inte förstå hur jag kunde ta i henne, allt jag sa eller gjorde för henne gjorde jag bara för att vara snäll! vi flyttade ihop o allt va trotts dom jobbiga hjärnspökena underbart. en dag bröt jag ihop av den anledningen att det kändes som om allt jag sa bara rann av henne, eller kom in men förvandlades till andra onda tankar Tex " Älskar verkilgen dig hjärtat! den meningen kunde hon vrida o vända på i sitt huvud tills den blev tex" Jag älskar dig hjrtat, men som du vet du har ju varit sjuk o jag är snäll bara. Hon lämmna mig pga det och idag så är hon iskall, som om inget hänt som om inget ens funnits där! hon värgar prata, hon vägrar lyssna, har nu i ca 2 månaders tid gråtit o varit hur ledsen som helst just för att hon för mig är den rätta som jag inte får ha kvar i mitt liv. Pratar vi idag och jag sägar att jag saknar henne och älskar henne och är beredd att göra vad som helst i hela världen för att ge vårat förhållande en ny chans så får jag bara kalla blicken och till svar " Jag kan faktiskt inte förstå hur du kan lska mig! =( ser ni hur dumt det blir, enligt henne själv så va ju jag den rätta för henne, jag va ju hennes allt jag va ju den hon ville dela allt med. men idag är det som om hon aldrig ens sagt nått.. sitter här i dag med jordens magknip o mår skit över att sakna,älska tänka på den tjej i mitt liv som förändra allt från att vara skit till hur bra som helst till att igen göra mitt liv värre än de va innan vi träffades.. önskar o bönar o ber varje sekund om att få en ny chans.. hon vågar inte säger hon, hon är rädd att det ska bli fel osv. men om allt som va så rätt bara slängs bort av en lite skit sak igentligen så finns det ju inget att vara rädd för.. känner mig så utnyttjad som ett plåster!!

Under den här tiden vi inte varit tillsammans så har vi umgåtts som vänner o klart att vissa saker lett till de andra, vi har haft sex vi har myst o gjort allt sånt mysigt som vi gjorde när vi va ett par skillnaden nu är att vi inte varit ett par för det klarar hon ju som sagt inte, där förstår jag inte heller, hon kan ju med att göra aööt som förut o vara mysig med mig men inte vara med mig ändå!? =S tiden gick o hon sa att nej vi ska inte ses mer blir bara knasigt o konstigt eftersom vi inte är tillsammans! återigen bröt jag ihop frö att från att haft det under bart igen till att inte dagen efter ens svara mig när jag ringer eller svara på mina mess bara vara kalla o säga att " så här är det nu! tiden gick igen o jag sa till mig själ och henne att nej men då skiter jag i de här, låter dig vara skiter i att ringa eller messa, vilket jag även gjorde, hann ungefär gå en vecka så ringer hon o säger att hon saknar mig o under den tiden jag inte ringt eller hört av mig hade hon fått chansen att känna saknad. började dumt nog igen umgås o vara lite mer än vänner bara den skillnaden att vi inte hadde ett förhållande, o hon fortfarande sa att hon inte kunde fatta att jag ville ta i henne eller hur kan jag älska henne o sakna henne osv. 3 dagar sen så gjorde hon samma sak igen, sket i mig o jag va inte så mycket värd längre kändes det som.

Man kan säkert få bilden av att hon är vrldens häxa men så är inte fallet. jag känner henne vet att hon är den mest fantastiska människa som finns o helt underbar. men hon har gått från att vara de till att inte bry sig alls. hur kan man bara stänga av som hon gör, bara lägga allt åt sidan så där.. vägra tro mig vägra inse att min känslor är sanna!?

Vill bara ha stöd o råd önskar fan att man va den mest kännslo kalla killen i världen just nu!!

Tack som fan för att man fick skriva av sig lite

(Inlägget ändrat av JP 2009-06-28 14:37:01)

Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.

2009-06-28 15:35
Kompis...

Glöm. Gå vidare. Hon är inte rätt för dig, eftersom då skulle aldrig det här hända. Hon har problem, och du kan inte bära hennes börda. Var glad att hon inte var otrogen istället (hoppas jag, who knows?).

Livet är långt. Säg upp kontakten eftersom du kan inte träffa henne pga dina känslor. Livet kommer suga några månader. hooka upp med polare. Träffa andra brudar. Problem solved, ännu en erfarenhet i ryggsäcken.
Yeah!

2009-06-28 15:40

Det låter som om hon inte har tagit itu med frågorna som säkert gjorde att hon utvecklade anorexi från första början dvs. sin låga självkänsla. Det spelar ingen roll hur mycket de tycker om en eller hur man bedyrar att man älskar personen om de innerst inne känner att de inte älskar sig själva tillräckligt för att verkligen tro att de kan och är värda att bli älskade för den de är, de kommer alltid fega ur och vela fram och tillbaka och vara osäkra på hur de känner om de inte tar itu med sina hjärnspöken vilket kan ta väldigt lång tid. Ingen kan intala en att man är värda att älskas, man måste själv nå den insikten. Jag är också i en situation där personen jag träffat ett tag nu verkar helt likgiltig inför ens existens, lagt allt åt sidan, varit okänslig, slutat höra av sig, osv. Jag tror att det är en försvarsmekanism för vissa om det blir för mycket känslor och de inte vet vad de egentligen vill, de blir förvirrade och försöker stänga av känslorna för att skydda sig själva. Jag tror inte att hon är så oberörd som hon ger sken av och intala sig själv att hon är, hon kanske är det på ytan men vem vet vad hon tänker innerst inne?
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.

2009-06-28 16:01
Komplex sa det rätt. Lyssna på honom.
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.

2009-06-28 20:05

Yes håller med, säg upp kontakten.
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.

2009-06-28 20:11
min gissning; hon mår jävligt kasst. för att straffa sig själv behandlar hon dig som skit för att ge sig själv dåligt samvete. har man ångest eller nåt så är livet ett helvete utan att man kan sätta fingret på vad som är kass, alltså kan man välja att göra saker som är smärtsamma (typ skära sönder armarna) eller får en att må psykiskt dåligt (typ straffa sig själv genom att vara ett svin mot dig och få dåligt samvete) och då blir det lättare att behandla sig själv när man faktiskt vet vad som är problemet, livet går att stå ut med. men hennes grundproblem kommer aldrig att försvinna så länge hon inte tar tag i det hela och söker professionell hjälp, men det kommer hon troligtvis inte att göra såsom svensk psykvård ser ut idag och hon har erfarenhet av den.

så mitt tips, hon kommer att förstöra ditt liv så skit i henne, men ta framförallt inte åt dig av vad hon säger, hon menar det inte
http://www.kommandot.se/wp/
Producent

2009-06-28 20:25
Dude, du är så jävla mycket mer värd än sånt här. enda sen vi har varit kids så har du alltid skrattat och varit den som får liv i allt. känns fett tråkigt att veta att du mår på detta sättet.

därför är mitt tips också att ... försöka stänga bort det, umgås med polarna så mycket du kan, försök ha kul så gott det går, tänk framåt och inte bakåt!
Det kommer så klart inte vara på topp, men du kan bara bygga upp det till toppen igen... och känner jag dig rätt kommer du att klara det.

2009-06-28 20:32
Jag har också haft anorexi, och vet vilket helvete det är att gå igenom. Mina hjärnspöken sitter kvar idag, fast att jag har varit "frisk" i flera år. Jag är ätande anorektiker. Precis som en nykter alkolist. Det sitter kvar, och det är skitjobbigt. Men man får lära sig hantera det, förnuftet kan ta över sjukdomen.
Men som det låter på dig, så sitter hennes problem med självkänslan i fortfarande.

Att inte äta, var för mig ett sätt att straffa mig själv, för att jag var ful, fet, äcklig and so on.
De dagar jag hade ständig övervakning var jag ett jävla monster mot alla i min närhet, jag blev tvingad att äta, och jag tog distans mot människor istället. Jag bestraffade mig själv genom att inte vara sams, och umgås, med de som jag älskade.

Först och främst bör du nog uppmuntra henne att faktiskt söka stöd och hjälp av någon professionell igen, och när hon har tagit itu med sina problem och jobbat bort dem, så kanske hon är redo för ett förhållande igen.

När man mår så psykiskt dåligt, har man ingen tid över att tänka på någon annan än sig själv, det blir ett hinder i tillfrisknandet, och hur mycket du än vill vara där för henne, och inte kräver något tillbaka, så sitter det nog ändå där och gnager på hennes samvete, att hon inte kan ge dig så mycket av sig själv som hon egentligen vill.

Lycka till.
 

2009-06-28 21:23
Jag vet inte vad för råd jag kan ge, i slutänden måste du själv bestämma dig för vad du känner och hur mycket det är värt.


Däremot är jag något besvärad av att flera redan har svarat att du bara ska skita i henne, det är det allra sista som kommer hjälpa någon i hennes situation. Jag tror du kanske betyder jättemycket för henne men att hon har svårt att hantera det på egen hand. Kan hon få rätt hjälp att jobba med sig själv har hon säkert bättre chanser att komma någon vart om du finns med i bilden.

Självklart ska man inte stå ut med vad som helst, men man kan heller inte alltid räkna med att alla människor man umgås med är superstabila, snygga och framgångsrika. Att stämpla någon som oönskad för att man har en bakgrund av anorexi känns lite kallt.
Negative, negative.
Our destination is Gaza.

2009-06-28 21:33
endeavour2

hon mår säkert bättre av att han finns där, han mår säkerligen sämre. i slutändan, vem ligger dig varmast om hjärtat? kallt? ja, det kan man nog säga. onaturligt? nej, snarare tvärtom. är det något som är kallt och hårt så är det ju vårt samhälle som genom att ge alla dåligt samvete för att de inte är just världens bästa stöd och goda medborgare. jag tror att världen hade varit ett mycket bättre ställe om folk hade följt vad de själva vill snarare än att passa in som någon slags medmänsklig supermänniska, för det är vi inte. det är att ha en aning höga tankar om sig själv
http://www.kommandot.se/wp/

2009-06-28 22:39
Verkar som hon har problem, och hon mår själv inte bra. Så hon måste arbeta med sina problem först. Och du kan säkert hjälpa henne. Men som Janie sa:
Det låter som om hon inte har tagit itu med frågorna som säkert gjorde att hon utvecklade anorexi från första början dvs. sin låga självkänsla.

låter som så är fallet.
Jag har ingen personlighet

2009-07-06 11:37
Tack som fan alla!
ni har verkligen gett mig ett nytt sätt att se på de hela.. tackar =)
förlåt om det tagit sån tid innan jag svarade.. kommer med mer konkreta svar snart till va och en..
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.

2009-07-06 19:00
Beklagar verkligen! Men som dom flesta säger, det är bäst att bara försöka glömma & gå vidare, hur omöjligt det än känns!

Tjejen lämnade mig för 2 veckor sen, efter nästan 2 år. Fick en chock, det var helt oväntat. Hon för mig var också "den rätta", elr ah, jag kunde verkligen tänka mig att bilda ett liv med henne, familj och allt sånt.

Hon ville vara vänner, men jag klarar inte av det.. sen dess har vi inte träffats elr pratat, förutom lite på msn.

Självklart har jag mått och mår piss, men jag har hookat med grabbarna nästan hela tiden, börjat snacka med en massa gamla tjej kompisar och försökt bättra på mitt "sociala liv". Och det har hjälpt enormt mycket!

Ut och träffa nytt folk, försöka att ha roligt och tänk på annat!

Det är ju trots allt sommar.. Hoppas att det löser sig för dig mannen!



Bless!