vad ska jag ta mig till?
alltså jag blir inte klok på mig själv..
det blir nog en del text så om du inte orkar läsa så kan du klicka bakåt.
allt börja när jag var mindre, rökte en del braj för att slippa se skiten hemma ur nyktra ögon.
fortsatte så några år.. morsan hade en kille som var tjack torsk. satt på toa och körde tjacket IV. hitta en påse med pulver som jag drog i mig.. var väll 13-14 år..
under dom åren han bodde hos oss så vare mkt kaos.. han var väldigt störd och blev psykotisk när han hade varit uppe 4-5 dygn efter allt tjack.
För något år sen fick jag diagnosen PTSD(post traumatisk stress syndrom)
dom fyra åren han bodde hos oss knulla mitt psyke rejält..
jag va en ganska rädd kille, kunde inte göra något mot en före detta torped utan gränser, han skulle slita huvvet av mig på två röda..
fick se han misshandla morsan, såg när han försökte köra över henne med en skåpbil, såg när han höll en pistol mot hennes huvud.. hennes kinder var så nerrunna av tårar så jag viste inte vart jag skulle ta vägen..
han flippa med sin pistol och kniv så vi va tvugna att fly.. har aldrig känt mig så kränkt i hela mitt liv.
men det slutade väll gott, insatsstyrkan kom och grep honom.
åren efter det va fyllda med droger.. kola, tjack, e, opium, benzo och så klart allt jävla röka.
den 11 september 08 blev jag inlagd på psyket. dom hade ingen vetskap om att jag drogade och jag såg det som en chans att kanske slippa skiten. rena upp mig..
och jag har aldrig mått så jävla dåligt som jag gjorde utan droger.
dom proppa i mig benzo men det va inte tillräckligt.
mådde så pass dåligt så jag försökte ta mitt liv. det var inget rop på hjälp, jag ville inte ha folk som tyckte synd om mig... jag ville bort från mitt liv.
jag tog heroin IV och hoppades på överdos.
gick aldrig så långt, skulle läst på lite mer kanske, kroppsvikt osv gör ju att visa e lite mer tolleranta.. så fick åka ambulans och här är jag.. levande..
efter det så mådde jag sämre än någonsin.. tårar dygnet runt..
så jag gick tillbaka, lindrade mitt dåliga mående med lite röka och massa piller..
blev utskriven idag.
och mår skiiiiit!
har lugnat ner sig lite nu men då har jag dragit i mig 45mg nitrazepam, 50 mg stilnoct, 1050mg lyrica, runt 20-25 sobril.
känner mig lite lugn men trots alla medeciner jag har i mig, så har jag skyhög ångest.
är jag en knarkare? jag gråter, tänker på döden, orkar inte umgås med vänner.
jag orkar inte ta mig igenom en dag utan att vara hög. känns så jävla tragiskt. hur fan kommer det sluta?
och slutar jag med att berusa mig själv så tror jag att det kommer leda till att jag återigen känner att min tid är kommen. min mamma har aldrig varit så ledsen som hon var när jag vakna upp på akuten efter mitt självmordsförsök.
asså, vad fan ska jag göra? känner mig helt hjälplös. jag är inte en sån som kan öppna mig för kompisar.. hur fan ska jag ta mig igenom allt? jag känner snart att jag inte orkar mer.
jag behöver hjälp, men vart fan ska jag söka den? öppenvården och sitta och snacka med en svennepsykiatriker som bara nickar på huvudet oavsätt vad man säger..
jag måste göra nånting för jag vill inte leva såhär.
jag vill må bra, ha ett liv att leva.. vara glad.. vad fan ska jag göra?
Att skicka en homosexuell i fängelse är som att släppa lös en unge i en godisbutik
|