vad har hänt med kidsen?
Satt på roslagsbanan förra helgen och lyssnade på ett samtal mellan sex 12-15 åriga killar, snacket gick enbart runt datorspelet wow. visst ett samtal om ett datorspel, det är väl inte så farligt?
absolut inte, men det var inte första gången jag hörde exakt samma snack dessvärre, utan varje gång jag sitter på tåget med ett gäng mellan-högstadieklassare så går tongångarna likadant. datorspel datorspel och återigen datorspel.
Vad har hänt? på "min tid" så var det full färd med å snacka fotboll, hockey osv...bara sport å ibland en flicka eller två. det skiljer inte så många år mellan men glappet känns enormt.
visst tycker jag också att datorspel kan vara roligt, och visst spelade jag också allt ifrån n 8bit, nes, sega mega drive, n64, ps1 osv. Men var det någon som ringde och sa "det är fotbollstunering på den lokala planen" så släppte man allt, snörde på sig dojjorna och drog dit. sen spelade man tills mamma eller pappa kom dit å var skitförbannade för att man inte hade kommit hem i tid.
Är det så tråkigt att den tiden är död? vad har hänt med spontanidrotten? känns verkligen som att alla kids sitter hemma å lirar datorspel och "umgås" på internet istället för att träffas "irl" som det så vackert heter.
jag känner verkligen "stackars barn, ni vet inte vad ni går miste om", å jag tycker verkligen att det är hemst
"Man ska inte prata med fula människor, de kan få för sig att det är okej att se ut så"
|