Hjälp? Tankarna tar knäcken på mig...
Nu behöver jag skriva av mig och berätta om ett problem som följt mig i snart ett år tror jag..
Varje dag, så fort jag får en minut ensam börjar mina tankar snurra, visst de är okej med tankar tänker ni nu men alltid och nu menar jag alltid så tänker jag på att jag dör, på olika sätt dör jag, jag tänker på min begravning, hur min kropp hittas och oftast är de så att jag tar självmord i mina tankar. I början trodde jag bara de hade något med att jag var lite depp att göra, men även nu när jag mår bra följs jag av dessa tankar. Innan jag somnar tänker jag på min död vilket gör att jag börjar gråta eftersom jag verkligen inte vill dö eftersom de finns så många som jag älskar och bryr mig om. Efter cirka tre månader med dessa tankar börjar jag tänka på om min mamma, mormor eller mina bröder dör, och de står mig väldigt nära så de gör att jag också gråter. Jag tänker även på en del av mina kompisar och är jätte orolig att dom dör och ja inte hinner tala om hur mycket jag älskar dom. Och nu på senare tid har ajg även drömmar om att jag dör och vaknat gråtandes på nätterna. Jag kan inte prata med någon om mina problem, för jag är rädd att de gör mer problem för min familj. För ett tag sen fick jag även magsår för att jag tänkte dessa tankar. Men alla tror att de är någon bakterie i magen men jag vet att de inte är så.
Men åter till tankarna, de börjar bli ganska påfrestande och jag mår inte alls bra. Jag kan inte prata med någon heller och skulle verkligen behöva hjälp. För nu börjar jag faktiskt att fundera på att dö/ta livet av mig för de känns som om jag måste göra det. Snälla ge mig råd om vad detta kan vara eller va jag ska göra åt saken. Och jag vill verkligen inte tänka såhär eftersom jag bara är tolv och inte upplevt så mycket av livet än.
Jag är otroligt tacksam för svar.
// Trixig-Person3
And I was better where I was miserable, why didn't you leave me there?
|