I början av Januari 2014 låstes Whoa och du kan alltså ej logga in eller skriva något nytt i forumen. Innehåll i forum osv kommer finnas tillgängligt. Läs Mer »

Kan inte sova, har svåra problem.

Övrigt - Blandat

   

2008-10-01 05:14

Kan inte sova, har svåra problem.



Ok, försöker dra det här så kortfattat som det går. Ända sen jag var liten (nu pratar vi 6-7år gammal) har jag haft väldigt svåra problem med att sova. Jag blir otroligt deppig, bryter helt ihop och gråter ut. Detta är inget jag kan rå för. Som jag sa så började det redan när jag var runt 6-7år gammal. Det som håller mig vaken är min mamma, jag får väldigt deppiga tankar om henne och dagen/stunden då hon till slut måste lämna mig och våran jord, dessa tankar spelas på repeat i mitt huvud varenda gång jag blundar.

Min mamma lever och mår bra och jag bor fortfarande hemma hos mina föräldrar men ändå kommer dessa tankar några enstaka nätter. Jag kan alltså ligga ända tills på morgonen och gråta över dessa tankar. (säkert skit löjligt för er men en verklighet för mig) Min mamma fick mig och min bror i sen ålder (40+) och är idag nästan 60år gammal. Jag önskar bara att jag kunde stanna tiden som det är just nu, men tanken av att det är omöjligt och att den dagen närmar sig för varje dag som går gör så att jag bryter ihop.


Man tycker ju att denna rädsla "måste" växa ur nån gång men det gör den inte. Jag känner bara att jag aldrig kommer att överleva den dagen min mamma väl går bort. Jag kommer bryta ihop, gå under och säkert begå självmord. Ett problem som också dyker upp är att jag nästan aldrig säger till min mamma att jag älskar henne. Hur mycket jag än vill så är det svårt när jag aldrig riktigt gjort det. Hur tar man det steget? Att helt plötsligt säga till sin mamma att man älskar henne när man inte gjort det på över 10år?


Finns det nån hjälp att hämta? Kanske nån som sitter i samma situation som jag? Någon som har förlorat sin förälder och kan berätta att det faktiskt är möjligt att gå vidare ifall så sker. Just nu så känner jag att jag inte klarar en enda timme till av dessa tankar och måste skriva av mig.

Får be om ursäkt om mitt långa inlägg, kommentarer som "löjligt" osv. Undanbes, detta är ett stort problem för mig, och hittills har det känts lita tabu att prata om det för mig, men nu känns det som att det går för långt. Tacksam för svar // Jeffi

Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.