"Om jag inte får honom, ska ingen annan det heller..."?

nej det har jag aldrig hört. dock så brukade jag ha sönder leksaker på dagis när lekstunden var slut så ingen annan kunde leka den

kaos, you are pure evil man. Pure evil!

nej va bara extra kretiv på dagis

asså... är frågan HUR eller menar du varför?

för om du undrar hur man gör så att "om inte jag kan få honom så ska ingen annan det heller" så är den enklaste lösningen att 1. döda personen eller 2. genom hotelser övertyga personen i fråga att vara med en

men om du undrar varför så tror jag personligen att de skulle handla om avundsjuka orsakad av kärlek...

/yde - vet inte bara gissar

Jojo...kan fatta att man är en bitter människa och gör sånt. Men att man inte har självkontroll nog att hindra sig själv...en gång ingen gång men sen blir det skrattretande.

Finns det något som Rachel varit inblandad i på whoa som inte blivit ändrat, hon har tom ändrat sin egen ändring i denna tråd?:O

Hpnotiq P23:

Folk förblindas av sin "kärlek", vilket jag inte tror är någon riktig kärlek egentligen utan någon slags issue med egot. Det följer samma mönster som barn som bråkar om leksaker i sandlådan.

Samma drivkraft som är inblandad i fall av extrem svartsjuka som slutar med att nån ex-fru backar över en älskare med bil 20ggr.

En del har bara inte lätt att ta itu med sina känslor.

Jag har mördat ett par kvinnor med den motiveringen, ja.

nah de hoppas jag inte är speciellt vanligt.

man får väl se det såhär- den som känner så inför ett ex kan ju inte ha älskat den personen, eller ens brytt sig om personen utan ser förhållanden som prestige.

bryr man sig om en person som vän eller i ett förhållande så vill man ju inte personen illa om inget rejällt illa har hänt. men att bara inte få personen i fråga kan ju inte vara nog för att i framtiden förstöra för personen i fråga vad de gäller förhållanden...

if you love him set him free eller ngn sådan cliché

klart man bara önskar dem man älskat de allra bästa- så även vad de gäller framtida förhållanden -som sagt om typ snubben inte snodde ens bästa polare o var otrogen under en lång tid me henne...eheh sånt kan man ju fatta att man isf vill förstöra. även om jag personligen inte skulle ha orken med sådant.

Alltså jag förstår inte din fråga. Undrar du HUR man tänker för att ha ovanstående inställning eller undrar du vad dealen är med folk som har den inställningen & syftar du uteslutande på brudar eller vad?

Jag trodde det bara hände på film, den godtrogne människa jag är. Men när man kommer på att en människa mer eller mindre har betett sig på det sättet mot en förstår man vart filmmanus kommer ifrån haha...

"Betett sig" hur? "Om jag inte får honom så ska ingen ha honom...". Alltså har ditt ex försökt mörda dig? Har ett ragg försökt få dig men misslyckats & sabbat ditt liv eller wtf mayn utveckla?

Jag blir fan upprörd då jag inte förstår. Skyller på att morgonkaffet inte slagit till än ;(

Han menar nog att brudjäveln gör allt för att förstöra eventuella förhållanden mellan snubben och andra tjejer.

Hur det görs i praktiken är ju en annan femma.

...vilket såklart inte bör vara så svårt om hon tar till sin kvinnliga list, vanliga backstabbing-metoder, och lite gammal hederlig smutskastning.

Sveriges massmediarättsfall nr 1 just nu handlar lite om detta..

gaia- word på den.

SunTzu:
Aaah ok ok! Jag är nog mer retarderad än vanligt idag. Men. Alltså. Jag förstår fortfarande inte vad han vill ha svar på ;(

*SKÄMS*

pimpslap F23

Jag förstår inte heller. Han verkar ha skrivit inlägget i ett delirium så det är kanske inte så konstigt. Så den här gången hade det inte att göra med att du är lite efter :/

SunTzu:
Alltså... han gnäller. På gnället. Först. Sen gnäller han över sina egna issues :( Jag får kiss i hjärnan.

pimpslap F23

Tror han gnäller på att han inte fick napp i någon kontaktannonstråd, eller så fick han napp i den första, dumpade bruden, och fick sig nåt även i den andra - bara det att tjejen från första tråden försöker förstöra allt nu.

Suntzu:
Han får väl för fan ta konsekvenserna. Han sa att det alltid skulle vara vi. BARA vi. Han gav mig sitt löfte. Sitt L-Ö-F-T-E.

Nej det har jag eller någon jag känner aldrig hört.

Det händer nog endast på filmer.

Varför säger du? ..

Jo för att tjejer har sånt stort urval, att dom kan välja vilken kille dom vill och vi e så dumma som bara tar emot.

Man don't choose a woman a woman chooses a man.

Har hänt mig och diverse polare. En polare till mig gjorde slut med sin tjej efter 2 års tid, hon spred rykten om att han hade misshandlat henne osv. När han sen konfontrerade henne om det hela, sa hon just "... om du inte är min, så ska du inte bli någon annans heller".


Så jo min vän, det finns.

Upplevt det, var inte så himla kul trots att det saknade drama så att säga. Inget skitsnackade eller så, bara enerverande fortsatt närhet och att hon som gjorde detta vägrade släppa förhållandet trots att det tagit slut ett bra tag sen, på hennes villkor.

Det är vanligare än man tror, faktiskt. Ibland är det milt och inte så farligt som i mitt fall men ibland så är det ett rent helvete för att personerna helt tappat greppet och all uppfattning om vad som är socialt acceptabelt att göra.

Jo för att tjejer har sånt stort urval, att dom kan välja vilken kille dom vill och vi e så dumma som bara tar emot.

Det funkade mest så när tjejerna var i "jag ska vara tillsammans med den tuffaste och snyggaste killen"-åldern.

Alternativt, för tjejer som saknar värdighet.

...eller killar för den delen såklart.

urs o höra att tjejer verkligen gjort sånt. de ligger så långt bortom min bild av världen. meeen de kanske är samma typ av tjejer som jiddrar med andra brudar om ngt går fel i en vänskapsrelation. typ sprider rykten osv.

för mig känns de som de två grejerna kan hänga ihop..

Det handlar ju om extrem svartsjuka, det är sant som ni skriver att man inte kan älska någon om man gör något sådant idiotiskt. Men å andra sidan, ordet älska är så grymt undervärderat, dem flesta förstår inte ens innebörden av det. För att dra en parallel kan vi ju säga att en förälder kan älska sitt barn (alla gör det givetvis inte), det handlar om så mycket mer än bara tycka om någon som man gör vid en "förälskelse"/flört/kärleks affär.

I dem allra flesta förhållandena skulle jag vilja påstå att båda parterna INTE älskar varandra, det är mer ovanligt än vanligt. Det är oftast andra känslor som finns där, attraktion, "kärlek", intresse, osv. Eftersom älska är det högsta ordet vi har för den typen utav känslor ska det inte ses lätt på, det borde alltså appliceras på den högsta form utav positiva känslor man kan ha för en person, något inte alla kan påstå dem uppnåt i sina relationer.

Nu är jag på väg in på vilospår känner jag, så jag ska försöka att poängtera. Eftersom ovanstående gäller är det inte så konstigt att den här typen utav svartsjuka dyker upp imellanåt. Man brukar ju säga att en romans kan likna ett "spel", och det gäller att vara "on top". Om ena parten bryter upp sårar den ju den andra, nästan alltid.

Om den sårade personens åtrå väger tyngre än dennes självkontroll finns risk för att den gör dumma saker. Simpel matte.


Det är inte bara tjejer utan även killar som gör sånna här korkade saker. Eftersom samhället format oss olika brukar det dock oftast vara så att killar kan börja bråka med flickans nya pojkvän och försöka slå ner honom, ropa hora åt na på fyllan etc.
Flickor använder mer psykologiska vapen, som t.ex som någon ovan skrev påstå att hennes förra kille misshandlade henne. Sprida rykten, etc etc


SunTzu P22

Vad jag tror han menar är...

..att i stort sett funkar det väll fortfarande så även när man är vuxen, vi kan skylla på saker som den dumma urgammla ritualen där männen ska uppvakta kvinnan. Back in the days hade ju tyvärr inte kvinnorna så mycket att säga till, dem skulle tiga och se fina ut. På så sätt blev det väll naturligt att männen skulle anstränga sig och uppvakta sin dam, flörta upp henne dvs.

I dagens samhälle då kvinnorna dock har en del att säga till om lever gammalt kvar vilket resulterar i någon slags bakvänd ordning, männen uppvaktar damerna, men nu kan givetvis dem säga ifrån (och det är ju helt rätt). Men eftersom det är allmän praktis att det är så det ska ske så är det ytterst sällan en kvinna orkar eller behöver ta initiativet till något, mer bara vänta in "den rätte". Och i de fallen de faktiskt tar initiativet blir killarna helt till sig och faller som en fura ner i fällan, flickan behöver inte ens alltid vara så väldigt snygg ens. Alltså, kvinnorna har ett bekvämt säte jämtemot männen när det kommer till romanser, ur den synvinkeln.

Kan tänka mig det kanske vänder lite igen runt 30 snåret då dem flesta män blivit trötta, tråkiga och tappat lusten samt haft sen sexuella peek och kvinnorna börjar få 30 års kris. ;)

Illsnidig- jag måste nog säga att jag tillhör arten "extremt svartsjuk"
men inte fan vill jag skada folk jag älskat för det?

när ät förhållande är slut så är de slut så är det slut, de behöver ju som sagt inte kopplas ihop till svartsjuka. för mig är ett förhållande borta när förhållandet är över.
och jag är extremt svartsjuk.

Peppis F25

Du har inte läst allt ordentligt ser jag. Det är inte alls självklart att man inte vill skada något man älskat, notera, älskat. Man vill därimot inte skada någon man älskar, helt olika saker. Även i ett förhållande där man älskat varandra (väldigt unikt) kan det hända att man slutar göra det då det tar slut. Man kanske fortfarande tycker om och vill vara med personen jättejättejätte mycket.
Men, i de stunder man väljer att skada någon kan man, enligt mig, alltså inte älska person. Om man inte på nått vrickat sätt skulle kunna rättfärdiga det genom att man verkligen tror det var för personens bästa.

Sant att ett förhållande är slut när någon avslutat det, men känslorna tar oftast inte slut på samma hastiga vis. Säger inte att jag fistar runt och slår mina ex nya pojkvänner, men saknar man självkontroll kan man göra det.

Jag skulle inte klassa mig som extremt nsvartsjuk, men jag kan nog vara väldigt sårbar om man lyckas komma förbi den enorma stenmur jag byggt upp under mitt liv. Aningen tveksamt inställt till mig själv samt andras tankar kring mig osv, så jag kan sätta mig in i rollen "att vara svartsjuk". Svartsjuka i sig leder inte till ett sånt här.. um..fiasko, sålänge man har självbehärskning är det ju lungt.

Egenterligen är det fel att säga att det bara är vissa personer som gör sånna här saker eftersom det handlar om den sårades känslor, svartsjuka m.m VS dennes självkontroll/förmåga att behärska sig. Och dessa "variabler" ändras ju ständigt med vårat humor samt situationer och omständigheter.

Alltså en person som agerat väldigt civiliserat när alla dennes förhållanden tagit slut kan fortfarande flippa nästa gång. Just den här gången kanske känslorna var för mycket, h*n kanske kände sig sviken när det tog slut etc etc... Exakta orsaker går ju inte att peka ut men jag hoppas du greppar poängen endå.

jag säger inte att jag slutar älska för att ett förhållande är slut. jag säger att min svartsjuka försvinner när mitt förhållande tar slut.

jag har väl aldrig sagt att inga vill skada ngn de älskar eller har älskat. men jag vill inte tro att så inte är fallet och att man isf har förvirrat ihop kärlek med ngt annat.

vi kanske säger samma sak. donno. du skriver extremt långt o jag pallar inte tolka.

men den typen av svartsjuka som den här typen av beteende ger prov på borde väl, om man varit ihop ett tag väl ändå inte komma som en överraskning?dessa personer är oftast också väldigt manipulativa, och kontrollerande.vilket väl också är en anledning till att man gör slut. men vettigast är väl, när man fortfarande är ihop,att försöka gå till botten med vad den här extrema svartsjukan beror på.oftast är et en fråga om tillit, att man blivit övergiven yadayadayada freud jung och hans moster.

Ja vet, jag är dålig på att formulera mig kort och korrekt. =/

I min bok skiljer jag på Älska, kärlek/förälskelse och gilla/tycka om då det är helt olika saker även om alla handlar om att man ser något positivt i någon/något. Det var det största delen av meddelandet handlade om.

När folk är kära kan dem mycket väl vara egoistiska, kärlek är ju lite av ett behov man vill ha tillfredställt. A älskar B, A vill vara med B, A vill att B ska vara med och tycka om A. "Ha" känslan finns hela tiden närvarande i kärleken tycker jag. Man kan ju inte äga någon men man vill ju endå "äga" dennes "hjärta".

Enligt min mening är älska någon en förfinad variant utav den mer "grovhuggna" kärleken, när man verkligen älskar någon har man passerat "ha" behovet och är inte med personen för att tillfredaställa sin egen egoism längre. Och människen är ett egoistiskt djur i naturen så givetvis når inte alla detta stadium, inklusive mig själv.


Antar vi säger ungefär samma sak.

medoria F26

Som jag skrev ovan så handlar det inte om en speciell typ utav människa, MEN, visst finns det människor som oftare trillar dit på detta eftersom dem generellt sätt har dålig självbehärskning. Då blir ju chanserna större automatiskt. Har dem dessuom en väldigt egoistiskt världsbild, ja då kan man ju börja räkna på oddsen.

min tjejs ex betedde sig så mot oss. känns jävligt vanligt..

är det ingen här som beter sig så som kan berätta varför? för mig är det bara så världsfrånvänt. när jag känner svartsjuka så vänder jag det alltid inåt,det är något jag måste ta itu med själv, och att vända den mot min omgivning gör ju ingen nytta öht, det gör å andra sidan desto mer skada eftersom jag då gör mig själv sårbar, i och med att jag lämnar ut mig själv, vilket jag aldrig kommer göra.då låtsas jag så mycket hellre vara osårbar.

hmm.. har varit med om något liknande fast med vänner istället.

dom tyckte att jag var för mycket med min nya pojkvän istället för med dom,
och sa då till honom att jag hade varit otrogen med diverse personer.

man blir alltid lika förvånad när ens bästa vänner visar sig vara idioter.
och det gör ont. har inte kvar dom vännerna idag, men är ihop med samma kille.
vet egentligen inte om man kan gå tillbaka till att vara vänner efter något sånt. kanske.

Pemmou: men serre? jag hoppas att det är FÖRE DETTA vänner.

Illsnidig

Nu har ni pratat vidare om annat, men jag ska göra en instickare. Kanske högst subjektiv, men min syn på det hela är följande:

Håller inte med om det där att tjejer kan vara passiva och vänta in den rätta. Då utgår du från den lilla skara tjejer som råkar ha fördelen att vara charmiga och intressanta (med samma resonemang: det finns många killar som kan göra precis detsamma, då de är av den typen att tjej efter tjej faller för dem). För resten är det inte alls lika lätt, och situationen liknar mer den som du påstår stämmer för killar.

Ska inte förneka att jag tror det finns en viss övervikt åt tjejernas håll däremot, men du kan inte bara skrapa på ytan och tro att det är allt.

Sen är ju tendensen att tjejer i allt högre grad blir initiativtagare, så det där med att sitta i et hörn och se söt ut (eller motsvarande) och invänta beundrare gäller knappast längre.

Vidare, min något bittra åldersdistinktion har såklart att göra med tjejer som kategoriskt väljer och vrakar bland alfahannar, där har vi den tävling som du talar om. Jag är dock tveksam till att den existerar i särskilt hög grad (att den minskar med åldern är jag övertygad om). Efter det stadiet kommer människor, män som kvinnor, att på olika sätt söka den partner som passar dem bäst. Där är kvinnorna minst lika deltagande som männen, för de vet att det inte räcker att invänta de killar som vill ha dem, de måste själva jobba för att hitta någon som i någon bemärkelse är den "rätta" för dem.

De tjejer, eller killar, som inte gör det är de jag menar saknar värdighet.

Att det vänder vid 30 är kanske möjligt, men jag skulle snarare säga att det vänder då man är självsäker, kommit upp på egna fötter och vet vad man vill göra med sitt liv.

medoria- men tror du att de handlar om svartsjuka sånt här beteende endast?

för som sagt jag är grymt svartsjuk av mig, men sånt här kopplar inte jag till svartsjuka direkt och sånt här ingår verkligen inte i min världsbild.

tycker mer sånt här kan kopplas ihop med som sagt folk som beter sig fittigt mot vänner om en vänskap gått illa o så, skvaller o dylikt, sådana människor.

Ok, i brist på närmare fakta, ta denna situation:

A och B har varit tillsammans i 3 år, det funkar bra, dom delar allt, berättar allt för varandra etc. A tröttnar dock på B för att denna är manipulativ/har en dålig personlighet/är otrogen whatever. B blir ledsen då B fortfarande gillar A mycket. A är dock bestämd i sin uppfattning och säger i princip upp alla kontakt med B.

B använder i detta läge all information han/hon har om A för att smutskasta A (vanor, pinsamheter i dennes förflutna whatever). Detta gör A inför; deras gemensamma kompisar (efter tre år har man ofta många sådana?), A's arbetsgivare, A's släkt/familj etc.

A konfronterar B. B förnekar först sin inblanding i det hela men A är övertygad om att det är B då vissa av A och B's gemensamma kompisar faktiskt beskrivit ingående hur B betett sig (dom anser inte att det är ok och känner därför större lojalitet/sympati med A). B inser att A är övertygad om sanningen och försvarar då sitt beteende med argumentet "om inte jag får dig ska ingen få dig".

Min personliga uppfattning:

B's beteende är förståligt men inte försvarbart. Det är ett destruktivt sätt att uttrycka sin sorg/besvikelse. Istället för att hantera saken, gå vidare och lära av sina misstag alternativt försöka rätta till det som var fel i förhållandet bränner B alla sina chanser och försätter sin rätt till någon form av sympati.

A's beteende är rätt från början till slut.

De gemensamma kompisar som beskreve B's beteende för A gjorde rätt, de som inte beskrev det för A gjorde fel eller luras av en falsk lojalitet och känsla av närhet till A som dom seriöst borde överväga att revidera.

Medoria: Jodå, dom är föredetta vänner. jag sa upp kontakten direkt efter att jag fick veta vad som sagt. dock så saknar jag dom, även om jag inser att det inte finns någon väg tillbaka från det dom gjorde till en fungerande vänskap, vilket jag egentligen inte vill heller.

SunTzu P22

Jag kan bara utgå ifrån den världsbild jag har, din är uppenbarligen annorlunda. Om det sen beror på att du och dina vänner är alfahanar klass A / råkat komma i kontakt med den delen utav den kvinnliga befolkningen som faktikst är initiativtagande eller något helt annat, det vet jag inte.

Det som allt grundas i tror jag är att dem urgammla manliga och kvinnliga idealen. Dem flesta utav oss försöker ju uppnå dem så gott vi kan, alla vill ju framstå som attraktiva, snygga, intelligenta m.m
Och det ligger närmare vårat manliga ideal att vara självsäker och initiativtagande, det är två typiska drag hos en alfahane. Det är inte bara vi människor som agerar så, många djurarter fungerar på så sätt att den kvinnliga parten "lockar" (dofter, färger eller vad det nu kan vara) till sig sin partner medans den manliga parten "imponerar" (visar sig "stark", eller ännu bättre "bäst") på honorna för att visa sig duglig.

Klart att inte alla följer mallen, vissa går t.o.m rakt imot bara för "att". Men generellt sätt är jag säker på att när det kommer till romanser och kärleks "spel" så har kvinnorna övertaget i vårt samhälle.


I dem allra flesta fall, inte alla men väldigt många brukar det se ut såhär på krogen, klubben, festen eller vart man nu är:

Sceniaro 1. En vanlig kille går fram till en vanlig tjej och stöter på henne, tjejen ser över honom och överväger om han är intressant eller inte. I det här exemplet tycker hon inte han är något specielt. Hon vet dessutom minst 2 andra mycket attraktivare killar hon lätt kan få med sig hem om hon bara anstränger sig lite, så hon dissar honom.

Sceniaro 2. En vanlig tjej går fram till en vanlig kille och stöter på honom, killen ser över henne och sålänge det inte är något allvarligt fel på henne så kommer han troligen att resonera så här. "Å Gött, en tjej, hon är intresserad av mig också. Då slipper jag ragga upp nån ikväll, fan vilket flyt".

Varför kan tjejerna vara mer petiga i sitt val utav partner?

För dem flesta män så är ju alla kvinnor intressanta, sålänge dem nu inte har någon extrem "flaw". Alla killar är därimot inte intressanta på samma sätt, det är upp till dem att bevisa att dem duger. Än igen kan jag hänvisa dig till naturen, det är ju inte ovanligt att alla honorna parar sig med en alfahane i en flock.
Jag menar inte att vi helt och hållet agerar efter naturen men biologin spelar givetvis in, säkert mer än vi tror trotts vi är väldigt intelligenta.

Varför man skulle sakna värdighet bara för man har det enklare? Vore jag te.x en utav de 5% männen här i världen som är mest åtråvärda skulle jag knappast anstränga mig mer än jag behövde. Inget fel med det, om man nu har dem fördelarna så har man ju det, dumt och inte nyttja.


Du får ursäkta om det blev haffsigt eller rent utav dåligt skrivet någonstans, är tvungen att sticka nu men ville posta inlägget så jag får rätta eventuella fel eller missförstånd i efterhand. Ciao!

Illsnidig....hm...måste nog säga att jag är uppvuxen med folk av båda kön som gärna tar vad som helst på krogen så att säga, också folk av båda kön som är jättepetiga. tror seriöst inte de finns ngt kön som väger över där...

Illsnidig

Nej, jag är en liten blek, tjock kille med fula glasögon och tandställning, but bitches still wanna fuck me.

Skämt åsido, stereotyperna stöter man såklart på ibland, kanske du oftare än jag om det här är din världsbild. Kan såklart också vara så att någon, eller båda, av oss helt enkelt missuppfattat hur det ligger till och dragit de här slutsatserna.

Jag tror dock fortfarande på mitt första inlägg om det här.

Sen måste du ju skilja på krogen, och på vad den här tråden handlar om - mer långvariga relationer.

Vad gäller det förstnämnda handlar det bara om sex, och då har man helt andra 'krav' än om det skulle vara något mer än bara det. Sen går inte alla ut för att hitta nån one-nighter, där är det väldigt individuellt och har lite med kön att göra. Personligen ska det ganska mycket (alkohol... lol, nej) till för att jag ska besvära mig med ett sånt projekt t ex, för andra handlar hela grejen med att gå ut enbart om att fixa ett ligg och tar således hem vad som helst bara för sakens skull.

Så, tillbaka till förhållanden. Det var det hela mitt förra inlägg handlade om. Alla människor, oavsett kön, utseende och självförtroende vill i längden ha ett bra och sunt förhållande. Det handlar inte bara om sex och att hitta den snyggaste partnern.

Anta att du skulle vara som jag och tillhöra den mest åtråvärda procenten av den manliga befolkningen, eller uhmm... Vänta nu, det finns ingen "övre procent". Eftersom vi talar om förhållanden är det i huvudsak personlighet, personkemi och liknande egenskaper som spelar in, och dessa är högst individuella. Vill du ha ett bra förhållande kan du inte stå och vara snygg och vänta in beundrarinnor. Visst kan du få en massa nice ligg på vägen, men för att hitta någon du verkligen trivs med och får dig att må bra är sannolikheten ganska liten att det skulle funka på det sättet.

Du säger att det är just så kvinnor gör, att de bara väntar och tar nåt passande. Visst gör de så, och även killar. Just för att vara tillsammans med nån het brud/dude, men sådant fungerar sällan, och det var det jag menade med självsäkerheten i förra inlägget - en snygg tjej kanske har ett helt harem killar efter sig, men vill hon ha någon som inte bara är intresserad av hennes utseende måste hon själv agera för att hitta någon, som inte är en del av hennes 'beundrarskara'.

Anledningen till det är att självsäkra människor ser förhållanden som något personligt, flickvännen är inget uppvisningsobjekt, så snygga tjejer med svag karaktär går bort till fördel för någon (möjligen) mindre snygg som man däremot får ut något av. I takt med att man mognar jämnas det hela ut, och de som förr var snygga och fick mycket sex kanske missade tåget och blir mer och mer ointressanta då andra saker blir viktigare.

För dem flesta män så är ju alla kvinnor intressanta, sålänge dem nu inte har någon extrem "flaw".

Du måste mena intressanta att ligga med? Har jag tur träffar jag en tjej i halvåret som jag finner verkligt intressant.

Varför kan tjejerna vara mer petiga i sitt val utav partner?

Det kan de inte. Om 'petig' innebär att kunna välja en kille som hon får ett bra och välfungerande förhållande med så har killen samtidigt varit lika petig, eftersom det är en business för två.

Om du menar 'petig' i termer av utseende, hunkighet osv, så tillhör hon som sagt skaran tjejer utan självsäkerhet. Det är såklart inget fel i lösa förbindelser etc, men om gör valet att bygga ett verkligt förhållande på basis av ovanstående är man dömd att bli olycklig. Där har du vad jag menar med att sakna värdighet.

omfg.

note to self: get a life :)

mitt ex är så. & hon har tillomed pojkvän ......

Peppis

Jag med, säger inte att tjejer skulle vara petigare än killar, utan att dem kan vara det i större utsträckning när dem raggar.

SunTzu

Ok, jag märker nu vi utgått ifrån två helt olika saker. Alltså, jag menade inte att tjejer har lättare att hitta mr.perfect. Att hitta just den vi passar ihop och kan leva med har båda könen uppenbarligen lika svårt för.
Jag syftade enbart till själva "jakten", just det som sker på krogen eller andra uh..köttmarknader. Av alla romanser vi har är det ju "krog ragg", one night stands m.m som tar upp majoriteten utav våra kärleksliv (vi har oftast totalt sett fler sånna än mr.perfect förhållenden i våra liv, även om dem sistnämnda håller längre).

Även om jag inte tillhör dem som går ut varje kväll för att släpa hem något så förstår jag fortfarande hur det går till, och visst är det lite utav en folksport världen över. Något dem flesta gillar att syssla med då och då.


Vad man föredrar är ju unikt, vad jag t.ex tycker om går helt imot steriotypen på alla sätt och vis. Men, det finns såklart människor som tillhör de där 5% av befolkningen som verkligen är tip top. Det behöver ju inte enbart vara utseendet som placerar dem där utan det har nog oftare att göra med hela deras karisma/utstrålning. Även om dem givetivs oftast även har ett utseendet som dem flesta finner vackert.
Dem har givetvis lika svårt att hitta personen i fråga som är just deras ying eller yang, å andra sidan har dem säkert lättare att förföra den personen när dem väll funnit h*n, än låt säga någon som tillhör dem 5% utav befolkningen som är minst åtråvärda...

..jo jag vet att det är lite fult att säga så men det finns faktikst människor som "ingen" gillar.

Japp, det handlar om svartsjuka helt enkelt jag har själv tänkt tanken i mina sämsta stunder men sen kom jag på sämre tankar helt enkelt.

Illsnidig

Utgick från det, du blandar ihop begreppen lite. Tråden handlade ju inte direkt om krogragg. Det är inte särskilt vanligt att man träffas på uteställen och sedan blir tillsammans, brukar oftast vara genom gemensamma vänner.

Det här med charm och utstrålning kan jag hålla med om, det finns de som 'alla' faller för, eller förälskar sig i. På det sättet stämmer det ju att sådana personer möjligen har det lättare eftersom fler potentiella partners passerar, men det är inget jag uppfattar som särskilt unikt för tjejer. Det är snarare så att sådana människor är väldigt ovanliga, och även om det skulle vara så att det är fler tjejer som är på det sättet har det inget att göra med "tjejer har det lättare", eftersom det rör sig om så få av dem. Resten av packet har det svårare.

En person som i beskrivningen ovan är också mer benägen att råka illa ut, för det brukar visa sig att den här charmiga personen kanske inte alls var vad man var ute efter, men impulsen tog ett övertag över hjärnan.

Om de skulle ha 'lättare' att förföra sin soulmate (sånt tror jag visserlig inte på) tvivlar jag också på, för nu ser du det ensidigt igen. Ett förhållande är för två (eller en man och ett harem) och om det klickar rejält så spelar det ingen roll från början om personen är en sådan som alla faller för eller om det är nån ensam typ, de två har funnit varandra.

Tråden handlar ju om när folk tappar behärskningen och låter svartsjukan ta över. Vår disskusion är ju en vidare spinning på JohnJohansson112`s "Man don't choose a woman a woman chooses a man.".
Allt som kom att pratas om relaterat till det såg jag som en avstickare ifrån trådens egenterliga ämne, jag antog även att hans citat syftade till den generella "raggningen". Raggning är försten ett jävligt fult ord, så låt oss inte använda det hädanefter.


I vilket fall, även de s.k "soulmates" (kommer inte på något annat att kalla det, därför hamnar det inom hartassar) raggar man ju upp. Oftast är det inte så att två personer möter varandra och båda blir kära vid första ögonkastet, verkligen inte.
Även dem seriösa relationerna börjar på samma sätt, man kan mötas på krogen, en fest, genom vänner eller i kassan på coop. Hela världen är en köttmarknad, även om krogen och liknande platser är aningen...uh..köttigare.

Men, när de två personerna möts så blir en utav dem kär i den andra och försöker vinna dennes hjärta. Ibland går det, ibland går det inte. Låt oss kalla person A för den som blivit kär och person B för den som för tillfället inte känner något specielt.
Man kan ju lära sig tycka om någon eller växa in i någon och det är oftast så jag tycker mig se relationer byggas upp. Men, jag lämnar rum för undantagsfall, givetivs.

Person A är jägaren, person B är bytet, A vill ha B ifrån början och måste därför försöka sitt bästa för att få B att känna lika för A. Jag har ingen statestik på det men kan anta att det finns ungefär lika många person A som är kvinnor som män och vise versa.
Skillnaden så som jag ser det är att män oftare tycks vara ett lättare byte än en kvinna. Ja det finns alfahanar, players och charmörer, men det finns lika så alfahonor samt kvinnliga players och charmörer, så det tar ut varandra rätt bra.

Min grundsten i det hela är fortfarande att en "vanlig" kvinna är mer svårfångad än vad en "vanlig" man är. Och om det stämmer (jag anser det) så är det också lätt att se på vilket sätt kvinnor skulle ha det lättare i kärleksspel.

Jag tror inte heller att dem charmigare människorna lättare råkar illa ut. Eller tja, det gör dem säkert beroende på hur man ser på det. Om dem har fler chanser till romanser kommer dem givetvis få ut mer olycka ur dem eftersom dem totalt sett har fler förhållanden eller flick/pojkvänner än en medelmåtta.
Å andra sidan får dem ju ut mycket mer "godis" också och det är fortfarande deras val att beblanda sig med andra. Så att ha god karisma är absolut inget dåligt, para positivt ur min synpunkt.


Våra åsikter om hur förhållanden skapas tycks gå isär. Det låter som du kör på att vissa bara passar ihop teorin medans jag kör på "jägare+byte" teorin. Vilken som är mest korrekt kan ju ingen av oss bevisa då vi inte besitter några flashiga doktorgrader i psykologi, biologi eller mänskligt beteende. Och därför kanske vi inte kan komma mycket längre än såhär?