Beklagar verkligen Sanna. Som folk skriver här. Prata mycket med henne, du lär ju kunna läsa av henne ganska bra. Men försök prata om allt, det som hänt tidigare också...eftersom hon inte bearbetade den sorgen vad jag förstår det som. Bara att finnas där hjälper mer än man tror. Det var ju en nära till dig med, så prata med varandra, ta upp minnen osv. Men viktigast av allt, våga sörj, ta den tiden. Vill ju inte säga att hon SKA gå och prata med någon, alla är vi olika. Men sammtidigt kan det vara skönt att prata ut med en utomstående. Känner inte din kusin, men ge henne en stor kram från mig. Vila i frid. (och alla andra änglar, vi kommer aldrig glömma 1998)