spetsnaz innebär logik här att språket måste sakna ord som är likadana men har samma betydelse? i dina exempel är ju t.ex. "lösa ut" två ord, medan "lösa" är ett. "se ut" och "se", "se ut" kan ju innebära att man ser utåt, t.ex. genom ett fönster, eller att man ser ut på ett visst sätt. det finns flera exempel på hur två ord tillsammans kan ingå i ett uttryck. man får väl utgå från att språket inte är ett system påkommet av en människa, som bestämt vad allt ska kallas och bestämt alla grammatiska regler, utan att språket ständigt utvecklas, och därför kan ta underliga vändningar, att ord förenklas, glöms bort, nya tillkommer, vissa kanske skiftar i betydelse, o.s.v. i.e. att språket inte aspirerar på att vara fullkomligt logiskt, om detta är vad logik i ett språk skulle innebära. eller hur menar du att ett språk är logiskt?isofu att svenska substantiv böjs är inte heller särskilt flummigt. i de latinska språken är det knappast en regel utan undantag att man kan utesluta vilket genus ordet tillhör med hjälp av sista bokstaven. kanske är det glasklart i spanskan? i franskan var det för mig lättare att lära mig utantill vilket genus ett ord hade. i latinet kunde man såklart ofta använda sig av ordets ändelser, men i vissa böjningar gick det ändå inte. och i japanskan var det helt meningslöst att hitta ett sånt samband, eftersom språket är så pass ljudfattigt att stavelser och kombinationer av stavelser oundvikligen måste återanvändas, och under den korta perioden jag försökte lära mig det så fann jag iaf inga. där kunde det däremot innebära stor skillnad var man lade betoningen.
put lube around uranus, bitch, i'm fucking out of this world