The Magic Numbers - Those The Brokes
Så då var uppföljaren äntligen här...
Jag blev helt frälst i förra skivan sommaren 2005 och jag måste säga att jag kommer bli lika kär i den här. Jag såg TMN live på Debaser tidigare i år och då spelade de stora delar från nya skivan och redan då lät det riktigt bra. Låtarna sätter sig fort och växer hela tiden utan att man tröttna på dem - precis som första skivan. Det känns också som att systrarna i gruppen får mer speltid. Det som jag gillar mest är känslan som TMN förmedlar. Det är någon slags drömsk kärlek till allt och alla man stöter på när man lyssnar på skivan - också precis som på första skivan. För det är precis som i någon recension jag läste. Där skrev skribenten att de inte har utvecklats sen förra skivan men att det inte heller är meningen. De ska bara göra lika bra musik eller om möjligt bättre. Jag vet inte om det här är bättre än förra skivan men det är iaf en lika solklar fempoängare av fem möjliga den här gången med. En av de starkaste uppföljare jag någonsin hört. Det kanske är uppföljarnas år. John Legends andra var ju också magisk.
Favoritspår just nu: You Never Had It
http://www.twitter.com/michaelcrackson
|