Reseberättelse

Reseberättelse

Resan började på parkeringen vid tandvårdcentralen i Lund. Min medresenärs, Frans, mamma var snäll nog att skjutsa oss ut till Sturup. Vi anlände i god tid före den utsatta avgångstiden, 10:05 och förtärde därför en fika beståendes av kanelbulle/wienerbröd och kaffe. Vi landade lokal tid 10:55 på ett stressigt Stansted. Vi hittade efter ett tag till biljettkassan. Jag hade dumt nog inte bokat våra tågbiljetter i förväg och fick erfara hur dyrt engelska tåg verkligen kan vara! Biljetten till Sheffield kostade hela £73.50 (ENKEL)! Vi hoppade på Stanstedexpress till Tottenham Hale för att där byta till tunnelbanan, Wictoria line, för att fortsätta till King’s Cross. På grund av signal fel fick vi istället hoppa av vid Finsbury Park. Där hoppade vi sedan på tåget som tog oss till Doncaster. Det var fullt på tåget men till slut hittade vi några platser att sitta på. I Doncaster hoppade vi på ett tåg som liknade Skånes ”pågatåg” för att sedan hoppa av i Sheffield, äntligen framme!

Vi irrade omkring ett tag i centrala Sheffield. Hungriga som vi var letade vi efter en ett lämpligt matställe. Vi hittade en sunkig hamburgerbar. Burgarna servades endast med bröd och stekt lök till det flottiga pommes frites. Vi var så hungriga att det var gott! Man kunde även beställa en ”greasy chippy butty” som helt enkelt är samma bröd fast isället för hamburgaren är det pommes frites. Vi hittade därefter en pub där vi kunde slappna av lite och dricka en kall öl. Efter ölen bestämde vi oss för att hitta ett hotellrum. Jag hade nämligen inte bokat detta i förväg. Jag hade då inte tänkt på att Engelsmän är galna i Snooker och att semifinalerna/finalen hölls denna helg i Sheffield och alla (!) hotell i Sheffield var uppbokade. Vi ringde och kollade med jag vet inte hur många hotell. Min telefonräkning blev inte billig, det kan jag lova. Panik började sprida sig hos oss. Efter ett evigt traskande i Sheffield hittade vi ett hotell som givetvis var fullt men som gav oss en strimma hopp. En all-night snooker bar. Vi var räddade! Där slapp vi sova ute i alla fall. Vi tittade på snooker matchen mellan O’Sullivan och Dott på en jättelik TV skärm på Tuba Square. Nu var vi helt inriktade på att spela snooker hela natten, vi försökte göra det bästa av situationen. Förra gången jag var i Sheffield bodde jag hos Edvards (forte) släktingars vänner, jag ansåg mig inte kunna ringa och be om sovplats eftersom jag knappt kände människorna ifråga. Men jag gjorde det i alla fall och vi blev mottagna med öppna armar. Visst all-night snooker baren hade varit trevligt men att inte sova på en hel natt tar på krafterna.

Väl framme hos Tom & Gloria blev vi bjudna på en slags nudelwok, väldigt gott efter en de långa promenaderna vi tog i Sheffield. Den planerade utgången uteblev och istället blev det en god natts sömn.