Alltså nu har jag plöjt skiten, går från att tänka "fyfan va bra" till "va fan är det jag tittar på"... Det glimrar verkligen till ibland när saker och ting klaffar på ett genomtänkt sätt.. Många karaktärer är bra och jag diggar väl alla till skillnad från många som stör sig på vår uppstudsige hjälte... Nu har jag inte läst tråden men här kommer det som drar ner: Stämningen: Sinnena får inte riktigt vila, det blir aldrig några sköna scener med hur folk lever, man kan aldrig se en normal middag eller whatever, antingen avbryts den direkt över att handlingen ska framåt eller så är det ett såpopera-skimmer över det med slowmotion och musik. Om man inte kan andas in atmosfären blir det svårt att bry sig om vad som händer härnäst då man vet att allt bara rasar med tusen bollar i luften och tyvärr räddas på något osannolikt sätt (ibland, ibland på ett sätt som funkar riktigt bra). -Smutsen (också stämning egentligen). Vissa scener blir ju gripande och våldet brutalt och det handlar inte om att de aldrig säger "fuck" utan: Lama jävla actionscener i vilka folk känns odödliga med häftig musik i bakgrunden, känns mer bikermice från mars än en serie man ser som topp 5. Alla möjliga badguys och konstiga gäng poppar upp vilket också drar ner engagemanget lite, man väntar typ på att Dr Doom ska göra entré. Däremot känner man sig smutsig ibland efter att ha sett skiten och överväger att slå över till Mad Men. Med det sagt så fortsätter man ju se, synd att det är så jävla bra samtidigt som det känns så jävla dåligt.
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.