RibbiT P37

Me,my self and Sanna från vänster.

B-E-R-L-I-NB-E-R-L-I-NB-E-R-L-I-N


___Läs detta!_ _ _ __ ____ __ ________ _ _ ____________ _ __


Du ser en ung kille i en busskur, kanske ser du lite noggrannare på denna kille, han ser ju rätt okej ut.
Han lyssnar på musik, men nåt är fel, han gråter. Du ser en ung kille med hela sitt liv framför sig sittandes där ensam i en busskur och gråter.

Han gråter inte öppet, det rullar bara tårar från hans ögon ner över hans kinder. Det rullar tårar från ett par ögon som borde brinna av livslust men som är helt tomma, man kan se in till hans själ genom hans ögon, hans själ är inte längre en själ. Hans själ som en gång tillhörde en glad kille som hade livet framför sig, ligger nu på trottoaren, på den kalla våta asfalten. Den är slängd på marken, inte längre glad, inte längre hoppfull, våldtagen, förnedrad och utan livslust.
Hela sitt liv har denna kille sökt efter värme, nån att ge värme. Nån att hålla om och nån som håller om honom. Han har bara funnit nån att ge värme, nån att hålla om, men han saknar att inte få ha ett par armar runt sig, han håller hellre om sin kudde, då får han åtminstone gråta utan krav.
Han tänker på den han vill hålla om, tänker på när denna håller om andra, när andra håller om henne, han blir så glad för att hon är så lycklig när hon håller om andra. Men han blir så ledsen när han tänker på att han aldrig någonsin kommer att få hålla om henne, inte på det sättet, aldrig få känna den sortens närhet, inte med någon, denna kille har aldrig varit älskad, inte på det sättet. Denna kille har aldrig fått den sortens närhet som han vill ha. Denna kille ser väl rätt okej ut, han har även fått fysisk kärlek av väldigt många, men han får aldrig den sorts kärlek han vill ha. Han vill se på henne, säga till henne hur mycket hon betyder för honom, och på vilket sätt, han vill kunna göra det och få höra samma sak tillbaka, men han är ändå glad att han får hålla om henne, på ett annat sätt.
Denna kille är ohyfsad! Han begär mer än vad han kan få, han låter den enda som är honom nära få veta det. Han får denna att må dåligt av detta, hur egoistisk kan man bli?


Men det är något mer inom denna kille, han känner en stor förtvivlan, för samhället han lever i spelar med människors liv. Han har tagit på sig att försöka hjälpa några av dessa liv, men han ser ingen ljusning, han ser bara sorg och tomhet. Han vill hjälpa, han vill ta på sig allas öden, han vill ta deras lidanden och gömma dem inom sig. Smärtan måste vara värre för dem än för han, han som inte har nåt.

Du ser en ung kille i en busskur, kanske ser du lite noggrannare på denna kille, han ser sliten ut. Han lyssnar på musik men han hör den inte, nåt är sannerligen fel, han gråter. Du ser en mentalt gammal och sliten kille med sitt liv bakom sig, sittandes där ensam i en busskur och gråter.