spänning subst. spänningen spänningar 1 skillnad i elektrisk potential som kan ge upphov till en elektr. ström 〈se potential 2〉: spänningen är 220 volt 2 skräckblandad lustkänsla orsakad av äventyrlig handling e.d.: spänningsfylld; en outhärdlig spänning; hon darrade av spänning när hon öppnade lotten; hon längtade efter både trygghet och spänning i sitt liv; spänningen steg när dramat gick mot sin upplösning □ äv. egenskapen att inge skräckblandad lustkänsla: hon greps av berättelsens spänning 3 tillstånd av hård sträckning □ spec. i hållfasthetslära kraft som uppkommer inuti en kropp när den utsätts för yttre krafter □ spec. äv. i fråga om muskel: muskelspänning □ äv. överfört om ansträngt själsligt tillstånd 〈jfr spänning 2〉: spänningstillstånd; anspänning; nervspänning; inre spänningar; man kunde känna en obehaglig spänning i luften; det fanns en spänning mellan makarna □ spec. i pol. och mil. sammanhang: den internationella spänningen
Litanol @ SC: http://www.soundcloud.com/litanol