App - Respirator

App - Respirator

Gissningsvis blir det här det sista jag lägger upp innan sidan stängs. Jag skrev det här på min mobil inatt när jag vaknade och inte kunde somna om. Tack för dom här åren whoa och alla som läst och tagit sig tid att kommentera.

Hade en sån här takt i huvudet om nån undrat på ett ungefär




Arkebuseringspatrullen lägger an siktet
vår romans ska skjutas alldeles snart
vår romans har kudden över ansiktet
vår romans ska sluta andas snart
men det gör ingenting, vi var ändå döda
det gör ingenting om vi dog igen
det gör ingenting, vi är känslolösa
sa vi och vi tror det än

Men frågan är om vi ska må såhär
vi går isär när vi går isär
du förstår vad som händer, hur dåligt det kändes
i återvändsgränderna på din väg
för varenda gång det kändes som att världen stannar
när vi inte är med andra eller med varandra
är där vi fattar att vi ockuperas
hjärter dam måste ges tillbaka till leken och kuperas
för ishjärtan trivs väl i vintermörkret
där dom går i ide i år
så det kan vara kallt, men du och jag är allt
för dan det smalt är årstiden vår
och jag brukar inte stanna i tiden
börja om på ny kula av en annan kaliber
jag brukar inte fastna i livet
börja om på ny kula för

för

Arkebuseringspatrullen lägger an siktet
vår romans ska skjutas alldeles snart
vår romans har kudden över ansiktet
vår romans ska sluta andas snart
men det gör ingenting, vi var ändå döda
det gör ingenting om vi dog igen
det gör ingenting, vi är känslolösa
sa vi och vi tror det än

Visste inte hur mycket hon gick dig på nerverna
tills du slog sönder tavlan och skar dig med skärvorna
kom hem till mig och kavla upp ärmarna
visade bandaget som färgades rött
Ärr, R är mina initialer
och nu har du dom som min autograf där
men vi måste sluta le åt alla fel som finns
måste sluta leka att vi lever Skins
för du är inte Effy, jag är inte Freddie
du är inte Cassie, jag är ingen Sid
börjat om igen med ångesten, har ångest än
hänger upp lappen i köket; antal dagar med ångest - en
för vi är misfits, vi kan inte sluta
lika bitterljuva som The Smiths-riff
och vi kanske äntligen kan komma till skott
och vi kanske äntligen kan komma till

Arkebuseringspatrullen lägger an siktet
vår romans ska skjutas alldeles snart
vår romans har kudden över ansiktet
vår romans ska sluta andas snart
men det gör ingenting, vi var ändå döda
det gör ingenting om vi dog igen
det gör ingenting, vi är känslolösa
sa vi och vi tror det än